Det här är en lustig syn på stranden. Krabb-bon! De gräver sina hålor i sandstranden och sanden som skvätter upp blir små pelare bredvid hålet. Kanske små krabbminareter?

Trots att vi låg och snarkade på stranden igår (i skuggan!) så blev vi ändå lite solbrända. Eller - inte brända, men man såg att man fått sol på sig på något sätt.
Idag - och det här är så inte likt mig - så var vi på stranden från klockan 9.30 till 15.30 Den mesta delen under parasollet och dessutom med solfaktor 30 utsmetad på huden, men så badade vi också en hel del. Vattnet håller ju 27 grader så det är helt fantastiskt! Det är ju dessutom så kul att hoppa och dyka i vågorna. Inga äckliga maneter eller annat snusk, men ibland hoppar det upp små fiskar ur vågorna.

Tror att badandet gjorde att vi nu tillbringar kvällen med lite rodnad såväl på kinderna som på andra lite väl grillade ställen. Inte så farligt dock, men jag ska nog smeta på solkräm lite oftare imorgon.

Temperaturen i luften är ca 33 grader men det känns inte så varmt så länge man håller sig vid stranden där det fläktar.

Sedan kommer ju det jag längtat efter mest: den ljumma härliga kvällen där man kan sitta i linne och tänka att det är ju varmare här än hemma, inomhus!

På lördag och söndag har vi några utflykter inbokade, men förutom en obligatorisk (för mig) stund av "nej vad gör jag här, jag längtar hem och HUR ska denna vecka nånsin ta slut" igår, så har jag nu redan hamnat i en sakta och skön lunk. Jag behöver inget speciellt att göra helt enkelt. Inte än.

Här är bild från kvällspromenaden vid stranden som vi tog alldeles nyss (vi var utanför hotellets strand vilket för min del betyder att jag måste ha kläder som skyler axlar och knän:

Vi hörs igen om några dagar!

Öken är just vad Oman mest består av och det är också rätt sammanfattande ord för flygresan.

Inte för att den var skumpig eller läskig på så sätt, men det ÄR bara inte kul att flyga. Jag tyckte jag klarade mig bra och var inte så nervös när vi flög iväg från Arlanda, men sedan var det mellanlandning på Larnaca, Cypern och den kändes lite svajig och bumpig. Där skulle de byta besättning och tanka planet, sedan var det ytterligare 3,5 timma kvar till Oman.
Det var nattflyg, men någon nattsömn var det ju inte tal om.

Väl framme i Salalah blev jag glad när kaptenen sa att det inte var mer än ca 25 grader. Men när vi steg ut ur planet slog värmen emot en som en hammare i skallen. Hann tänka att det här blir ju ...kul...

En lång väntan på rejält långsamma visumutfärdare vid flygplatsen och sedan bar det av mot hotellet. Det, och stranden blev man inte besviken på:

Vy från stranden mot hotellet.

Stranden. Ser ungefär likadant ut åt andra hållet. Få människor, vit sand, vågor, kort sagt underbart..!

Vi slog oss ner på var sin solstol under en palmbladsparasoll och somnade till ljudet av vågor mot stranden och rasslande palmblad.

Det fanns ju tusen sysslor att hinna göra innan vi åker iväg.

Egentligen borde jag låta göra en rejäl undersökning av hjärnan då de flesta "måsten" handlar om klubben. Det är visserligen kul på ett sätt men samtidigt är det lite sjukt att ta på sig måsten i en tid då alla försöker göra sig av med dom.

Så under morgonen har jag:
- Ställt samman dagordning till styrelsemötet som kommer att hållas dagen efter jag kommit hem
- Ring grannklubben som byggt ridhus som vi gärna vill få in en fot i, vi ska ha möte senare för att diskutera detta
- Räknat medlemmar och sänt in kompletteringar till kommunen
- Uppdaterat hemsidan
- Ringt hyresvärden på Lovisedal för att höra om dödsboet är klart så att vi kan skriva om kontraktet samt förvarnat om att första tävlingen för säsongen är på lördag
- Mailat om Lisaträningar o frågat Mia om hon kan göra schemat inför nästa vecka

- Klippt Fredrik
- Mockat
- Lagt in en tvätt i tvättmaskinen
- Pratat med Elin om banmarkeringarna inför Lovisedalsritten
- Ringt och strykt Coffee från en dressyrtävling den19:e som vi lite överambitiöst anmält till
- Mailat och svarat på några saker som togs upp av Distanskommittén
- Kollat på Top Chef på TV (har faktiskt hunnit det!)
- Lagat och ätit lunch.

Nu ska jag springa runt med armarna vevandes vilt över huvudet och nojja över det jag inte kommer ihåg att jag måste göra.

Jag tror faktiskt att jag behöver den här semestern...
-

Idag åkte Roland och jag till Lovisedal för att markera den del av banan som går runt grustaget genom skogen. Resten av banan kan man åka runt med bil och skylta, men den här biten lovade jag att ordna.

Hade några påsar med gamla snitslar hemma som legat ute i carporten så jag tog med dom i bilen och så åkte vi upp till grustaget.

Promenerade uppför backen och in i skogen och satte upp snitslarna, mötte Roland på halva vägen och så gick vi till bilen igen.
Precis när jag satte mig i bilen så tänkte jag att det var märkligt att påsen med de kvarvarande snitslarna var så tung. Kände underifrån för att se om det låg någon oanvänd rulle längst ner men det kändes inte så.

Då röjde jag undan snitslarna som låg för och tittade ner och där låg....:

Jag har alltså släpat med mig en hel igelkotte i bilen till Lovisedal och sedan dinglandes i plastpåse genom skogen!

Inte undra på heller att snitslarna luktade lite skumt. Tänkte att det var nån katt som pinkat på dem när de legat ute i carporten hela vintern men det var nog snarare en livrädd kotte som kissat ner dom. ...Och vilken tur att jag aldrig grävde långt ner i påsen med handen när jag höll på att snitsla..!

Nu har jag lagt påsen med snitslar och igelkott i uterummet. Det brukar ju ändå vara dit kottarna söker sig när de vaknat.

Idag åkte vi till Täby Centrum för lite reseshopping. Det var nästan helt tomt på folk där. Tror att de flesta förväntade sig att affärerna skulle vara stängda. Tur för oss.

Jag köpte min favvospray - SVINdyr - och Fredrik avslöjade glatt att han brukar använda den som luktspray på toa. Kul.
Det går att köpa en jätteflaska med Glade luftspray på ÖB för 20 spänn. Istället använder han min 250 kr-hårspray.
Om en månad lär barnet ha läkt ihop igen.

Roland behövde nya kortbrallor och jag tror definitivt att jag kommer att ha användning för solhatten som jag köpte. Utöver detta såg vi till att införskaffa solkräm faktor 30. Hoppas intensivt att vi inte bränner oss redan första dagen så att vi får tillbringa resten av veckan inomhus... Å andra sidan brukar jag trivas bäst i skuggan. Har inget emot värme men brännande sol rakt i nyllet är inte min grej.

Tur att det varit lite vackert väder här hemma innan avfärd, har faktiskt fått en och annan solstråle på mig. 

Här bild från från Fredriks senaste ridtur, hästen på väg ut till hagen igen:

Idag blev det åter sådär fint väder som gör att man får en del gjort utomhus. Redan förra helgen tog Roland bort aluplåtarna över poolen och spände ut sommarpoolduken. Det smälter snabbare så.
Idag kunde han inte låta bli att kolla hur smältningen gick - och visst! Isen tunnas ut allt eftersom. Men det är ett tag kvar till premiärdoppet ändå.

Var i stallet ett bra tag och mockade lite mer i hagen. Fick resultatet av träckprovet och Coffee hade inga maskar enligt det.

Hon fick gå nakenfis i hagen och flera av hästarna låg som strandade valar och solade.

Fredrik har skrittat henne i två veckor nu så det är dags att lägga in lite travpass. Hon börjar gå upp lite i vikt efter att ha varit lös i magen i flera veckor efter Metacam-kuren. Överlinjen tackade för sig så nu är det bara att göda upp och muskla upp från grunden, suck...

Märkligt när man är inne på Youtube. Man börjar i en ände och hamnar i en helt annan...

Den här är bra trots att de är västkustare.

Idag var vi på ett sk "Påskvandring".

Har aldrig varit på något liknande förut men det innebär att hela klassen får gå runt och ta del av olika scener av vad som hände runt påsken enligt bibeln, vilket spelas upp som teatersnuttar.

Vandringen hölls i och utanför Rimbo kyrka och teaterensemblen var väl  somliga medlemmar ur församlingen skulle jag tippa.

Förutom att det var svinkallt och jag nu säkert ådragit mig förkylningsbaciller lagom före resan, så var det lite ofrivilligt skojigt.

Man kan ju inte ställa så stora krav på församlingsmedlemmarnas skådespelartalanger. De gjorde dessutom säkert detta gratis, men de var så ofantligt allvarliga - de verkade definitivt ta uppgiften på stort allvar vilket alltid leder till humor.

Som vanligt var det fler kvinnor än män och då hade de dragit till med  rejäla lösskägg som direkt gav associationer till Life of Brian och steningsscenen... Där blev det väldigt svårt att hålla sig för fniss trots att Jesus höll något så allvarligt som sista måltiden med sina beskäggade lärljungar. Väntade hela tiden på att någon av dem plötsligt skulle slunga en gatsten mot någon annan!