Idag åkte Sanna och jag till Täby centrum för att shoppa lite.

Blev mycket.

Köpte en snygg tröja på Vero Moda, inte så snygga Curlingkängor inför vintern (dock nödvändiga) och en inte heller helt nödvändig jacka.

Den var snygg däremot, så jag var väl förbi affären sisådär tre gånger och provade den innan jag insåg att jag säkert kommer att ångra mig om jag inte köper den...

Sanna påpekade även att nu när vi bara har en häst så var ju vitsen med denna hästransonering att vi skulle ha råd till annat som vi försakat alla föregående år.

Jag tror då att det kommer att bli dyrare att bara ha en häst om vi fortsätter så här, än när vi hade flera hästar och inte shoppade...

Igår fick våra hästar tuppjuck och sparkade varandra. De har gått i samma hage sedan första september och nu i den mindre vinterhagen i drygt en vecka - och så får de värsta rycket.

De som såg det sa att de gav varandra rejält med stryk.

Det var mest skrapsår, men det finns ett jack strax nedanför hasen som var lite större. Coffee såg inte halt ut igår. Idag var benet med jacket tjockt över hasen och hon var inte så glad när vi skulle tvätta såret.

Det var så mörkt och regnigt nu när vi tog in hästarna att jag inte riktigt kunde avgöra om hon går rent eller inte. När jag tog in henne så stod hon och Daisy och betade sida vid sida igen som om inget hänt. Vad rör sig i deras huvuden..?

Nåväl, jag har tvättat igen, lagt på lite Procellsalva och lindat bägge bakbenen. Det är vi som har utsläppet imorgon så jag får väl se hur det ser ut då. Alltid ska det vara något...

Skumt det där med gruppindelningar och hur man fungerar bättre eller sämre i olika konstellationer.

Idag var det dags för handledarkurs. Vi brukar läsa någon fackbok inför delkursen och sedan blir det något sorts grupparbete och redovisning om bokens innehåll.

Jag är inget fan av grupparbeten, men ibland hamnar man onekligen i en kul grupp där folk har lite intressanta och oväntade åsikter om de böcker man läst. Det kan bli riktigt spännande diskussioner varifrån man går styrkt och försedd med nya insikter.

Ibland hamnar man i rätt omöjliga grupper där tiden känns ganska bortkastad.

Idag var jag med om bägge delarna. Första grupparbetet var trevligt. Jag upplevde att alla fick bidra och blev lyssnade på.

Grupp nummer två kändes som grupparbetena i högstadiet när man hamnade med två bästisar och ett UFO. Och UFO:t var man själv.

Just så kändes det idag.

Boken vi skulle diskutera var en av mina favvisar. Den var för ovanlighetens skull en ren fröjd att läsa och jag tycker att den satte ord på en massa som rör läraryrket som jag tidigare bara känt men inte kunnat uttrycka. Här var det någon som satt mina tankar på pränt, sida upp och sida ner.

Hade de andra två fattat det så?

Nä!

De satt och försökte hitta passager direkt ur boken att skriva av (!!) som svar på en del instuderingsfrågor vi fått. Jag tyckte bara att de missade målet med flera mil varje gång de hittade något som de glatt utbrast "Ja!!" och skrev av.

När jag försökte berätta om hur jag uppfattat boken så tittade bägge två lite fjärran halvt förbi mig, sa knappt "jaha" och fortsatte sedan skriva av totalt meningslösa stycken ur boken. Såg att de tog med EN mening av det jag bidrog med, och den hade de till råga på allt satt inom parentes... (-Vafan!?)

Tänkte att jag inte ska vara den som är den så till slut så ägnade jag mig bara åt att bekräfta dem, nicka och le och säga "-Guvabra, skriv det" så fort de hittade något halvdåligt som inte besvarade frågorna alls men som de var nöjda med.

När det var dags för muntlig redovisning så var det faktiskt det jag muntligen inflikade (och som inte tagits med i den skrivna texten) som kursledaren nickade och kommenterade - och inte det som de andra två läste upp. Kändes ganska mulligt!

Egentligen ska jag väl inte behöva denna yttre bekräftelse utan bara lita på att det jag känner är rätt, men ibland, när man bara blir avfärdad och behandlad som luft så känns det rätt bra att man inte varit fel ute, utan tvärtom.

Kan tyvärr inte säga något bättre om denna dag, som var ett riktigt stolpskott från början till slut.

Vi skulle börja med en föreläsning om de nya målen för årskurs 3 på förmiddagen. Två tider hade gått ut via meddelanden (som alla kommit väldigt sent). Antingen var föreläsningen kl 8.30 eller kl 9.00 Satsade på det sistnämnda och det var rätt - det enda så gick bra idag - de stackare som kom tidigare fick rulla tummarna i en halvtimma extra.

Föreläsningen skulle hålla på till kl 12.00 men de blev klara till strax före 11.00 eftersom de inte hade kollat hur lång tid deras föredrag skulle ta.

Detta kan visserligen låta som något bra, men faktum är att jag och mina kollegor milt sagt har häcken full med andra uppgifter som står på tur att utföras så att plötsligt få en "håltimme" mitt på dagen kändes bara totalt onödigt. Föreläsningen var dessutom av den sort man hade kunnat läsa på mail på sin kammare. Inget som man behövt skramla ihop folk till.

Klockan 13.30 skulle vi ses på en annan skola för gruppmöten. De förvarnade att det var ont om parkeringar där så helst skulle vi ställa bilarna nån annanstans och gå dit. Gjorde upp med två i gruppen att ses vid parkeringen vid ICA Flygfyren och promenera iväg till skolan tillsammans.

Gav mig av ner på stan och handlade två T-shirtar till Fredrik och kollade lite skor. Sen blev plötsligt klockan mycket, så jag skyndade mig iväg till Sushihaket och köpte takeaway eftersom jag inte skulle hinna äta där.

Körde iväg till Flygfyrenparkeringen och konstaterade att ingen väntade där och att det regnade.

Tog min sushi och paraplyet och promenerade iväg till skolan själv. Tog ca 15 min. Kommer dit och inser att... INGEN är där!!

Nä tacka fan för det, klockan var ju bara 12.30 Gaaaahh!!!

Inget att göra åt, bara att gå tillbaka till bilen och sätta sig att trycka i sig den hopskramlade sushin bakom immande rutor.

Bricka med sushi och "soyahutt"... 

Det var svårt att doppa risbollarna i den lilla soyaburken så till slut tog jag en tugga av sushin och därefter en "hutt" soya för sig. Måste sett rätt märkligt ut, men funkade bra och smakade gott!

Gick in en sväng på ICA för att slå ihjäl lite tid, handlade choklad och sedan var det åter dags att gå iväg. Den här gången stod gruppisarna och väntade på utsatt ställe.

Ny promenad till skolan och nu kom jag dit vid rätt tid.

Gruppdiskussionerna var intressanta men vi kom inte fram till särskilt bra lösningar på världsproblemen. Tiden hade nog kunnat användas till mer akuta arbetsuppgifter, helt enkelt.

Så har ännu en radda timmar förslösats på onödigheter. Blaha, helt enkelt.

Men Fredrik blev glad för T-shirtarna i allafall.

http://galleri.stallcrescam.se/#3.2

Kolla bilderna från årets sista distansrittstävling, som gick i Halland i helgen. Mitt under regn och halv storm. Kan inte helhjärtat säga att jag velat vara där, men visst ser det ändå rätt häftigt ut??

Jahapp, så var det dags att få mörka kvällar igen.

Innan vintertiden så var det iallafall tillräckligt ljust för att hinna ut i något sorts dagsljus än så länge. Visst skulle även den tiden försvinna, men inte så snabbt som det gjorde med tidsomställningen...

Nu har Fredrik höstlov och idag tillbringade han hela dagen (9 timmar!)¨på badhuset. Han var därmed inte riktigt i skick att rida hästen. Han sa visserligen att han kunde rida, men om jag ville så skulle han inte bli sur.

Så jag skyndade mig till stallet, rafsade av hästen som snabbast med borsten (missade leriga partier både här och där, såg jag efteråt), på med reflexerna och så ut innan sista dagsljuset hann försvinna.

Nu valde jag ändå att inte rida ut på vägarna. Rundbanan och utevolten var nyharvade och fina, så jag red fram på rundbanan och sedan en stund på volten.

Rundbanan är verkligen kanonbra! Bra underlag och dessutom så pass lite böj på den att det känns som att rida på raka spår - skönt! Brukar passa på att göra lite skänkelvikningar, tempoändringar och annat vid uppvärmning. Man skulle kunna rida hela dressyrpasset på rundbanan, men det är lite lutning här och var så om man vill göra något lite mer avancerat så är det bättre att ta sig in på volten istället. Den är ju 80 x 30 m så det behöver inte bli små krumelurer där heller.

Coffee är en så rolig ponny att rida så det är bara kul nästan hela tiden! Vi övade galoppombyten på serpentinbågarna. Funkar kanonfint åt ena hållet, lite jobbigare åt det andra - det känns inte alls som en omöjlighet att vi ska klara av rena byten så småningom - bara det!!

Hästarna har bytt hage från sommar- till vinterhagarna. Så nu står de i mindre rutor som kanske inte är så fantastiska vid första åsynen. Men de är däremot grävda och grusade så det ska mycket till innan hästarna står i knädjup lera som de stackars satarna fick göra förra vintern. Då kan jag faktiskt stå ut med att hagarna inte är så stora över vintern.

I brist på roligare satt jag och gjorde kortversionerna av gamla högskoleprov på nätet: https://www.studera.nu/studera/339.html

Roligast var ordtestet där jag hade alla rätt på samtliga ord.

Väldigt mindre skojigt var NOG-testet som handlar om logik/matematik. Känns som om jag har ett relä i hjärnan som slår av när jag läser sådana uppgifter... Men sådant går att träna upp. När jag gjorde högskoleprovet inför min ansökan till lärarhögskolan så hade jag nyligen pluggat en massa matte och då minns jag att detta test gick förhållandevis bra.

Läsförståelsetestet är förvånansvärt svårt. Knäppt egentligen, med tanke på hur mycket jag läser - såväl facklitteratur som skönlitteratur - ändå känns detta test som en rejäl utmaning. Klarar det med enstaka fel, men känner mig inte helsäker på alla svar trots allt.

Engelska läsförståelsen känns helt OK. Läsningen flyter och uppenbarligen förstår jag det jag läst också! :)

Diagrammen är kluriga, men inför dem känner jag inte samma hopplöshet som i NOG-testet. Här ger jag mig sjutton på att fatta vad som visas - blir mer av en utmaning! Gick rätt bra det med, bara några enstaka fel.

Nån gång ska jag nog ta mig iväg och göra det riktiga högskoleprovet igen. att skriva prov och tentor är faktiskt något jag saknar på något vrickat sätt!