Idag fick vi ta en ledig dag från stranden. Helt klart för mycket sol och värme dagen före. Jag har några röda fläckar på rygg och ben och Roland är bara inte bra helt enkelt. Barrikaderade oss på hotellrummet under dagen och tittade på Dexter (bisarr serie, men vanebildande!) och gick ett tag till det enorma hotellobbyn och läste tidningar.

Senare framåt halvfemtiden gick vi en sväng till stranden igen och bara satt i skuggan under parasollet. Solen är inte så stark vid den här tiden och fläktarna lite svalare. Skönt.

Sedan, till slut, tog vi oss i kragen och släpade oss iväg till kvällsmarknaden, Haffa suq.
Det finns inga bussförbindelser i Salalah så man måste ta taxi. De är inte helt billiga trots att bensinen bara kostar 2,40 litern här och man måste pruta. Både Roland och jag tycker ju att det är SÅÅÅ kul att pruta - inte. Där är man lite stel svensk helt enkelt. På hotellet rådde de oss att inte betala mer än högst 3 rial för en enkel resa till stan (= ca 75 kr).

Det finns massor av taxibilar utanför hotellet och första chauffören vi pratade med tyckte att 5 rial var  ett skäligt pris. Han kunde senare tänka sig ta det för 4. Vi vände och började gå. Givetvis kom det någon springande och föste in oss i sin taxi. Tre rial ner till stan och sedan kunde han komma och hämta hem oss för ytterligare 2 rial för hemfärden. Det var "vår vän" Abu Mohammed (taxi driver and tourist guide stod det på visitkortet som han försåg oss med) som även hade andra Swedish friends och pekade på en liten pin av en dalahäst på backspegeln och en bildalmenacka från Sverige som hans Swedish friend hade försett honom med. Dessvärre fattade vi knappt 2 promille av vad han sa men trevlig lät han för all del. Han lämnade av oss vid marknaden och så gjorde vi upp om att ses två timmar senare. Han pekade ut en restaurang (läs: gatukök typ) som han rekommenderade.

Nu hade det mörknat - underbart - var lite trött på solen. Vi gick in bland alla stånden och här är det som är så skönt med Oman: folk är inte påflugna! Visst sa en del av försäljarna "hello" och "mister, mister" men inget skrik och gap och inga som trängde sig på en. Vi passade på att köpa lite souvenirer (och jag prutade - men inte Roland hihi!!)
Vi åt t o m på gatuköket men det var en lite genant historia. Fan vet hur man ska äta eller ens riktigt vad man beställt! Pekade på några grillspett och dom fick vi tillsammans med lite grönsaker och två pannkakor. Så vet man inte riktigt om det kommer ut något mer eller om var "it". Inga bestick så vi gjorde tunnbrödrulle av det hela och var noga med att äta med höger hand (vänster hand är toahanden här och används inte till mathantering). Det var gott men superkletigt och några servetter fanns ju inte. Men käket gick ner och det var rätt gott. Det var lite tid kvar till åtta så vi köpte färskpressad juice som vi också blivit tipsade om. Supergott! En iskall mangojuice som smakade himmelskt i hettan.

Sedan stod "vår vän" Mohammed och väntade på oss vid avtalad plats. Han tyckte att han kunde få guida runt oss i stan dagen efter, "money no problem", och det hade väl varit intressant om det inte var så vansinnigt varmt på dagarna. Vi sa bara yes yes för annars slutade han inte prata. Vill ni ha en trevlig men smått obegriplig taxichaffis när ni åker till Oman så säg till så kan ni få telefonnumret till "vår vän" Mohammed!