Idag åkte Roland och jag till Lovisedal för att markera den del av banan som går runt grustaget genom skogen. Resten av banan kan man åka runt med bil och skylta, men den här biten lovade jag att ordna.

Hade några påsar med gamla snitslar hemma som legat ute i carporten så jag tog med dom i bilen och så åkte vi upp till grustaget.

Promenerade uppför backen och in i skogen och satte upp snitslarna, mötte Roland på halva vägen och så gick vi till bilen igen.
Precis när jag satte mig i bilen så tänkte jag att det var märkligt att påsen med de kvarvarande snitslarna var så tung. Kände underifrån för att se om det låg någon oanvänd rulle längst ner men det kändes inte så.

Då röjde jag undan snitslarna som låg för och tittade ner och där låg....:

Jag har alltså släpat med mig en hel igelkotte i bilen till Lovisedal och sedan dinglandes i plastpåse genom skogen!

Inte undra på heller att snitslarna luktade lite skumt. Tänkte att det var nån katt som pinkat på dem när de legat ute i carporten hela vintern men det var nog snarare en livrädd kotte som kissat ner dom. ...Och vilken tur att jag aldrig grävde långt ner i påsen med handen när jag höll på att snitsla..!

Nu har jag lagt påsen med snitslar och igelkott i uterummet. Det brukar ju ändå vara dit kottarna söker sig när de vaknat.