Fredrik skulle följa med en kompis på en judomatch idag så jag tog tillfället i akt att rida ut på Coffee. Vädret ska ju bli sämre under helgen så jag tyckte det vore bra att hon fick en uteritt om det nu blir regn och blåst imorgon och man hellre vill in i ridhuset då.

Det var faktiskt riktigt trevligt! Coffee påminner om Geshira på många sätt. Snäll, tillmötesgående och vänlig. När hon inte gillar något så gör hon ändå en till lags, men då gör hon det istället väääldigt långsamt. Precis så var Geshira. Skillnaden är väl att Coffee är bra mycket mer ridbar i de flesta sammanhang. Där slår hon Geshira rätt stort.

Rider man ut så är det dessvärre samma korta ponnytrav, och ibland glimtar arabdelen i Coffee till när hon sprätter till för sådant hon blir överraskad av.

Förresten, det där med sprättiga araber. Tänk vad man tillskriver araber sådant som finns i alla hästar... Bullen var t ex helarab, så holländskt halvblod han var. Jösses, han kunde bli rädd för sin egen skugga och vända på en femöring.

Den som var minst arab var nog Cornelia. Hon var irländsk ponny ut i hovspetsarna. Det hon blev rädd för sprätte hon minsann inte till för. Antingen blev hon inte rädd alls, eller så blev hon totalt skitskraj och gjorde allt utom sprätte. När vi mötte på kor - som hon var rädd för - så ställde hon sig nästan på bakbenen och backade i 180 knyck. Det har jag aldrig varit med om att en arab gjort...

Var ute på en ganska lång runda, mot Finnby och hem via Borggården.

Väl hemma tittade vi på filmen "Definitely maybe".
Trevlig feelgoodfilm, om det är någon som är ute efter en sådan!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Helt utan några särskilda förväntningar så bokade vi en resa till Kroatien.Idén startade med att en bekants syster erbjuder seglingsresor i Kroatien. Bilderna därifrån såg verkligen fina ut, men jag är inte nån segelbåtsmänniska. Det kanske är jättet...

På en middag häromveckan kom samtalet in på en bok som några hade hunnit läsa: Linus Jonkmans Introvert – den tysta revolutionen.   Nu har även jag hunnit läsa den (lyssna på, egentligen). En hel bok som ger mig och mina gelikar, upprättels...

Någon gång måste ju vara den första. Så nu blev det så: Kanarieöarna. Har faktiskt aldrig farit på en typisk svensk charterresa dit där nästan alla svenskar tycks ha tillbringat någon semester i sitt liv och deltagit grisfest eller letat hela vecka...

   Då var det dags igen - ännu ett år har gått och det är åter dags att vänja sig vid att skriva en annan siffra sist på årtalet.       - Skumt år, 2017. Det har spretat än hit och än dit. De senaste åren oftast haft något tema som "håller ihop" ...

Det var en gång några ingenjörer som arbetade på en firma som tillverkade mobiltelefoner. De var välutbildade och hade länge arbetat med telefontillverkning. De kunde det mesta, allt från att planera, prova, göra prototyper och sedan testa och förbät...