Det blev ju inte mycket sova på planet direkt.

Jag var ovanligt o-nervös men jag kanske helt enkelt inte orkade stirra upp mig mer nu på hemvägen. Man resignerar ju liksom när man ska sitta i ett plan i nästan tio timmar.

Vi landade på Arlanda strax efter två på natten och var hemma vid halv fyra.

Allt var KALLT (surprise!)
Vi fick skrapa bilrutorna vid Lindskrog och hemma var hela huset utkylt. Roland hade slagit av elementet i vårt sovrum innan vi åkte (varför - VARFÖR??) och även om jag skulle till jobbet bara några timmar senare så la jag mig på sängen under dubbla duntäcken. Kände mig faktiskt rätt pigg när jag åter vaknade bara en och en halv timma senare.

Upp och in i de normala rutinerna. De gav mig genast magont.

Trist att behöva tvätta håret, trist att behöva blåsa det torrt, trist att behöva välja en massa kläder att ha på sig.

Jättetrist att inte hitta jobbnycklarna (har fortfarande inte hittat dem eftersom jag måste lagt dem på ett MYCKET bra ställe innan resan).

Rätt kul att komma till klassen för de var som små ljus idag. Jag hann t o m sätta ihop en bildvisning av en del av bilderna från bloggen samt Omanska bilder från webben för att kunna berätta lite för dem om min resa och landet i största allmänhet.

Var uppe ända till klockan halv elva och var visserligen lite skumt groggy + att det susade rätt mycket inuti huvudet, men pigg var jag ändå. Troligen typiskt övertrött.

Men imorse...DÅ...hela dagen har gått i ultrarapid - seeegt...

Vilken tur att det är fredag!!

Var med klassen och tittade på den sista föreställningen av Musikalen "Drömfångaren" som Fredriks klass skrivit och uppfört.
Fredrik spelade fiol i ett av styckena, sedan hade han hand om rökmaskinen och så hade han en liten roll med en "oneliner" i själva musikalen.

De var verkligen jätteduktiga! Så otroligt modiga och proffsiga. Ska bli skoj att se de kommande årens musikaler!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Helt utan några särskilda förväntningar så bokade vi en resa till Kroatien.Idén startade med att en bekants syster erbjuder seglingsresor i Kroatien. Bilderna därifrån såg verkligen fina ut, men jag är inte nån segelbåtsmänniska. Det kanske är jättet...

På en middag häromveckan kom samtalet in på en bok som några hade hunnit läsa: Linus Jonkmans Introvert – den tysta revolutionen.   Nu har även jag hunnit läsa den (lyssna på, egentligen). En hel bok som ger mig och mina gelikar, upprättels...

Någon gång måste ju vara den första. Så nu blev det så: Kanarieöarna. Har faktiskt aldrig farit på en typisk svensk charterresa dit där nästan alla svenskar tycks ha tillbringat någon semester i sitt liv och deltagit grisfest eller letat hela vecka...

   Då var det dags igen - ännu ett år har gått och det är åter dags att vänja sig vid att skriva en annan siffra sist på årtalet.       - Skumt år, 2017. Det har spretat än hit och än dit. De senaste åren oftast haft något tema som "håller ihop" ...

Det var en gång några ingenjörer som arbetade på en firma som tillverkade mobiltelefoner. De var välutbildade och hade länge arbetat med telefontillverkning. De kunde det mesta, allt från att planera, prova, göra prototyper och sedan testa och förbät...