Idag var i allafall Fredrik så pass frisk att han kunde rida sin ponny - äntligen!!

Själv var jag feberfri på dagen, men inte pigg alls. Hängde med till ICA för att handla, mest för att komma ifrån hemmets fyra, alldeles för betittade väggar.

Kommer nog att dröja innan jag är fit for fight igen, känns det som. Känner mig varm och lite febrig igen nu på kvällen...

Sanna har varit förbi på små besök när hon varit och ridit. Det börjar närma sig sanningens ögonblick vad gäller Sasha. Vi får ha honom på foder fram tills betet om vi vill, men om vi inte vill köpa så vill säljarna skicka honom på tillridning och då är det ju taskigt att sitta och hålla på honom i onödan.

Det värsta är att det inte känns solklart hur vi ska göra. Han har många förtjänster, främst mentalt. Han är en snäll häst som inte är särskilt lättskrämd. Men han är stooor och lååång och inte så lätt att rida ihop. Tränarna tycker allt ifrån att han är en kanonhäst (främst vad gäller hoppning) till att han är grovt övervärderad. Hade han varit billigare hade vi nog slagit till men för det pris säljarna vill ha, så finns det ganska mycket annat på marknaden - hästar som redan tävlas och visat färg på lite högre nivå.

Frågan är dessutom om nån i familjen ens är intresserad av tävling på sådär jättehög nivå. Oavsett tävlande så vore det däremot kul med en utvecklingsbar häst inom dressyren.

Det är inte lätt. Både Sanna och jag får kräkkänslor av blotta tanken att åka och prova hästar. Det är bara inte kul - vi får väl se vad det blir av det hela. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Helt utan några särskilda förväntningar så bokade vi en resa till Kroatien.Idén startade med att en bekants syster erbjuder seglingsresor i Kroatien. Bilderna därifrån såg verkligen fina ut, men jag är inte nån segelbåtsmänniska. Det kanske är jättet...

På en middag häromveckan kom samtalet in på en bok som några hade hunnit läsa: Linus Jonkmans Introvert – den tysta revolutionen.   Nu har även jag hunnit läsa den (lyssna på, egentligen). En hel bok som ger mig och mina gelikar, upprättels...

Någon gång måste ju vara den första. Så nu blev det så: Kanarieöarna. Har faktiskt aldrig farit på en typisk svensk charterresa dit där nästan alla svenskar tycks ha tillbringat någon semester i sitt liv och deltagit grisfest eller letat hela vecka...

   Då var det dags igen - ännu ett år har gått och det är åter dags att vänja sig vid att skriva en annan siffra sist på årtalet.       - Skumt år, 2017. Det har spretat än hit och än dit. De senaste åren oftast haft något tema som "håller ihop" ...

Det var en gång några ingenjörer som arbetade på en firma som tillverkade mobiltelefoner. De var välutbildade och hade länge arbetat med telefontillverkning. De kunde det mesta, allt från att planera, prova, göra prototyper och sedan testa och förbät...