Idag bestämde jag mig för att det var nog. Stannade hemma för jag orkar inte må så peckdåligt som jag gjort den senaste veckan. Den här skiten får se till att gå över nu.

En utflykt blev det - dock efterlängtad: till sjukan och ta bort gipset!

Men vad ska man säga om det som dök upp ur skalet?

Det liknade typ, rumpan på eremitkräftan när man drar det ur sin hemvist. Blek, ynklig och lite skrämmande.  

Det var en skum upplevelse att återigen stå ordentligt på vänsterbenet. Det gick bra att ta på skon, jag har så smala vrister som det är, så lite svullnad märks inte, då blir den väl som andras normala vrister. Det behövs nog en del träning för att jag ska kunna gå som vanligt, men det var ganska OK rörlighet på fotleden ändå - bättre än jag hade förväntat mig.

Köpte lite Rocky Road för att fira min pånyttfödda fot, inbillar mig att glass är bra för förkylningar/influensor också. :)