Det verkar liksom inte gå över, oflytet här.

Jag har i och för sig haft det realtivt OK med gipset. Sedan i fredags har jag kunnat gå utan kryckor (ser ut som nån av zombierna i "Thriller" när jag tar mig fram, men skitsamman) och det är faktiskt jätteskönt. Nu känner jag att jag småfryser och har fått en jobbig hosta som gör ont... Halva klassen är eller har varit hemma med en långdragen influensa med hög feber och hosta så i värsta fall är det vad jag har att se fram emot. Hoppas inte.

Roland är på väg in till aktuten med Fredrik som sedan igår haft ont i brösttkorgen. Han säger att han inte sträckt sig eller gjort något som borde orsakat detta och han hade svårt att sova natten till idag då det gjorde ont. Under dagen har det känts en del, men nu på kvällen tycker han att det blivit svårt att dra djupare andetag och då är det väl lika bra att åka in så att det inte är astma eller något annat otrevligt.

Han har ju precis börjat kunna använda sin arm sedan han trillade och stukade den för några veckor sedan.

Oflyt som sagt.

 

Mia

16 februari 2011 21:58

Hoppas att det bara är lite "kraftverk" och inget allvarligt!

 

Addi

17 februari 2011 14:01

Fredrik har en inflammation i brosket mellan två revben. Ordination: Ipren och vänta ut det.
Själv kände jag mig bättre imorse men nu på eftermiddagen vissnade jag rejält igen.. :(

 

Åhza

18 februari 2011 20:07

Meeeh! Hur mycket elände kan hända på en gång egentligen? Hoppas ni kryar på er snart!

http://ahzaleoni.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Helt utan några särskilda förväntningar så bokade vi en resa till Kroatien.Idén startade med att en bekants syster erbjuder seglingsresor i Kroatien. Bilderna därifrån såg verkligen fina ut, men jag är inte nån segelbåtsmänniska. Det kanske är jättet...

På en middag häromveckan kom samtalet in på en bok som några hade hunnit läsa: Linus Jonkmans Introvert – den tysta revolutionen.   Nu har även jag hunnit läsa den (lyssna på, egentligen). En hel bok som ger mig och mina gelikar, upprättels...

Någon gång måste ju vara den första. Så nu blev det så: Kanarieöarna. Har faktiskt aldrig farit på en typisk svensk charterresa dit där nästan alla svenskar tycks ha tillbringat någon semester i sitt liv och deltagit grisfest eller letat hela vecka...

   Då var det dags igen - ännu ett år har gått och det är åter dags att vänja sig vid att skriva en annan siffra sist på årtalet.       - Skumt år, 2017. Det har spretat än hit och än dit. De senaste åren oftast haft något tema som "håller ihop" ...

Det var en gång några ingenjörer som arbetade på en firma som tillverkade mobiltelefoner. De var välutbildade och hade länge arbetat med telefontillverkning. De kunde det mesta, allt från att planera, prova, göra prototyper och sedan testa och förbät...