Vi har ju skippat skolavslutning i kyrkan sedan förra året.

Ska vi låta politiskt korrekta så kan vi väl hävda att det har att göra med att skolavslutningen inte är en religiös högtid och att en del elever kan komma att känna sig ovälkomna till sin egen avslutning om den hålls på ett religiöst laddat område.

Ska vi istället vara ärliga så har det mer att göra med att alla inte får plats i den närbelägna kyrkan samtidigt. Vi har tvingats ha två avslutningar, en för de yngre barnen och en för de äldre. De som har barn i olika åldrar får träsmak efter en lång kväll i kyrkan, vi lärare får dela upp oss i två avslutningslag och då kan vi själva inte ses efter avslutad avslutning och avsluta oss själva emellan. Det har känts ganska trist och snöpligt faktiskt.

Förra året riggade vi för avslutning på skolgården. Miljön är fin och vi har en liten kulle där vi ställde upp barnen snyggt och så har vi Elsa (kantorn från kyrkan, faktiskt) som kompar. Givetvis blev det regn. Ett kort uppehåll precis när ungarna sjöng men sen brakade det loss igen. Lite läskigt med elsladdarna ute i vattenpölarna och avslagen stämning i största allmänhet.

I år har vi därför fixat iordning idrottshallen. Trodde det skulle bli tråkig inramning, men det blev faktiskt fint!

Vi har blåst ballonger så vi blev röda i nyllet och fick en tillfällig, men jättebillig fylla. Sedan har vi riskerat livet och klättrat i ribbstolar för att knyta fast ballongerna på ett tjusigt sätt. Imorgon ska vi drapera svenska flaggor (japp det törs vi!) och bära in björkruskor.

Hittade den här bilden:

Tycker den liknar Munchs "Skriet" - vilket på

sätt och vis illustrerar hur det kändes att blåsa

ett par hundra ballonger på kort tid...

Imorgon är det dagen D och sedan i princip semester - dagarna vi är i skolan utan att ha en klass att hålla rätt på är väl ungefär samma sak som att vara ledig, även om man faktiskt jobbar hela dagen.