Här är alla ponnyer i stallet, i pepparkaksformat! Vår ponny är mest lik, eftersom hon är pepparkaksfärgad av naturen. Alla kände igen sin ponny när de skulle välja pepparkaka!

Igår var vi bjudna till stallägarna på stallfest.

Det var riktigt trevligt!

Ungarna lekte. Först inne (väldigt ljudligt) och sedan, kors i taket, ute! Det är väl märkligt, att när vi var små så var det normala att leka ute fast i undantagsfall kunde man få vara inne och leka.

Idag är det precis tvärtom. Alla ungar är inne utom i undantagsfall då de är ute istället.

Men igår gick alla fem stalltjejer samt Fredrik + lillebrorsorna till en av tjejerna ut! Först rafsade de ihop den snö som fanns kvar och hade snöbollskrig. Sedan kom de på en egen lek i ridhuset där de släckte och hade kolmörkt i ridhuset. Där fick en av dem ha en ficklampa och så skulle de leka kull i ficklampans sken.

De sysselsatte sig riktigt länge med detta, men det blev en dramatisk vändning på det hela: Två av dem krockade i mörkret vilket resulterade i näsblod och bula. Som tur är, är stalltjejer rätt härdade så det var inga sura miner för det. Lite papper för att röja bort blodet med och sedan var det full rulle igen!

Vi kom hem rätt sent och alla verkade nöjda och glada. Jag, Roland och Sanna hade käkat och druckit och hunnit prata rätt mycket med de andra ponnyungarnas föräldrar.

Idag var jag ute på långtur med Coffee. Det har blivit lite väl mycket ridhusridning denna regniga trista vecka och nu kände jag att hon behövde få galoppera av sig lite ute. Red till Lovisedals grusgrop där det fortfarande låg snö på ena delen och där fick hon springa av sig!

 

Cecilia

8 december 2008 14:19

De där kakorna är ju så fina att man inte vill äta dem!

http://cilla-cecilia.blogspot.com

 

Addi

8 december 2008 16:09

Välkommen tillbaka och grattis i efterskott!
Nu vill jag ju höra om din semesterresa!!

 

Cecilia

8 december 2008 19:18

Varsågod och läs!

http://cilla-cecilia.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Helt utan några särskilda förväntningar så bokade vi en resa till Kroatien.Idén startade med att en bekants syster erbjuder seglingsresor i Kroatien. Bilderna därifrån såg verkligen fina ut, men jag är inte nån segelbåtsmänniska. Det kanske är jättet...

På en middag häromveckan kom samtalet in på en bok som några hade hunnit läsa: Linus Jonkmans Introvert – den tysta revolutionen.   Nu har även jag hunnit läsa den (lyssna på, egentligen). En hel bok som ger mig och mina gelikar, upprättels...

Någon gång måste ju vara den första. Så nu blev det så: Kanarieöarna. Har faktiskt aldrig farit på en typisk svensk charterresa dit där nästan alla svenskar tycks ha tillbringat någon semester i sitt liv och deltagit grisfest eller letat hela vecka...

   Då var det dags igen - ännu ett år har gått och det är åter dags att vänja sig vid att skriva en annan siffra sist på årtalet.       - Skumt år, 2017. Det har spretat än hit och än dit. De senaste åren oftast haft något tema som "håller ihop" ...

Det var en gång några ingenjörer som arbetade på en firma som tillverkade mobiltelefoner. De var välutbildade och hade länge arbetat med telefontillverkning. De kunde det mesta, allt från att planera, prova, göra prototyper och sedan testa och förbät...