Borta bra men hemma bäst.

Det bara är så. Men samtidigt måste man ju bort för att få känna så.

Från ett Sverige med embarmerligt tråkigt vinterväder så var det skönt att landa i Alicante där det visserligen inte var tropisk värme, men vars temperatur var som en typisk svensk sommardag i juni. (Är det inte orättvist så säg: deras vinterväder är som vårt sommarväder!!)

Att dessutom få vara där när man slipper trängas med tusentals turister är kanon!(Sen blev jag kanonförkyld också - men det glömmer vi snabbt). Klart godkänt!

Till flygresan hem trodde jag att det skulle kännas lugnare, det gick ju bra på vägen ner.

Behövde dock några lugnande tryck av herr Muffins tass vid uppstigningen igen, samt min gin & tonic. Det verkar funka.