Det kallas alliteration, eller hur? När rimmet består i att orden börjar på samma bokstav - om jag minns rätt. Skitsamman. Blev en fin rubrik i allafall!

Fredrik har börjat komma med önskemål och moppe.

Han är i och för sig inte 15 ännu men det tycks inte hindra någon av hans kompisar att köra moppar av alla de slag.
Nu tänker jag inte inhandla nån moppe till Fredrik förrän allra tidigast då han fyller 15, tycker att hans häst är lyx nog och det blir inte många kulor över när alla omkostnader är betalda.

Däremot "hittade" Fredrik och Christer Sannas första moppe som stått inne i lekstuga i väntan på...ja, säg det. Den funkade inte värst bra när Sanna hade den heller och sist lånade hennes kusin, Camilla, den och körde omkull med några gånger.

Den har inget avgasrör för det skulle rensas och är nu borta.

Otroligt nog fick de igång moppeskrället (backe krävs) och så kunde Fredrik köra några gånger fram och tillbaka med den till sin stora glädje. Innan dess fick han några ord från coachen (se bild)... Hade inga problem att lokalisera vart Fredrik och moppen var med tanke på brist på avgasrör.

Appropå låta mycket, så fick jag tvärt nog av grannens hund - och grannen - igår.
Det har ju varit lite lugnt ett tag, men nu i helgen har hunden varit ute i timtals igen och bara skällt och skällt. Igår gick först Roland över och bad grannen få tyst på hunden. Inget hände.
Jag gick över och pratade med grannens fru, men hon svor sig bara fri och menade på att det var hennes mans hund och att vi skulle prata med honom. Då förvarnade jag om att jag går vidare med ärendet eftersom jag inte tycker att de försöker göra något åt hundens läten.

Så idag ringde jag Länsveterinären och påtalade att hunden står uppbunden i lina timtals åt gången. De ska besöka grannen om detta.

Sedan ringde jag Miljönämnden som har hand om bullerproblem och fick där prata med en mycket trevlig och förstående man som tyckte att vi definitivt inte skulle acceptera detta oljud. Han kommer också att besöka grannen och försöka komma fram till acceptabla lösningar på problemet. I värsta fall får grannen göra sig av med hunden, sa han. Nu tror jag att det tar lång tid innan något så drastiskt händer. Och egentligen tycker jag inte att grannen ska behöva göra sig av med sin hund, men däremot genast begränsa antalet timmar som den står och skäller.

Vi får väl se vad som händer.

 

Cecilia

11 maj 2009 19:58

Otroligt att Miljönämnden kan göra hembesök men inte Socialtjänsten...

http://cilla-cecilia.blogspot.com

 

Åhza

11 maj 2009 21:59

Jag tycker gott de kan göra sig av med hunden, de verkar ju inte ägna den någon större uppmärksamhet. Den kan kanske få komma nånstans där någon bryr sig om den?

http://ahzaleoni.wordpress.com

 

Åhza igen

11 maj 2009 22:02

Heja förresten! Bra gjort! En bannskällande hund kan närmast liknas vid tortyr faktiskt...

Hoppas myndigheter och nämnder kan göra något!

http://ahzaleoni.wordpress.com

 

Addi

11 maj 2009 22:05

Vet ni, det har varit tyst hela eftermiddagen!! Inte förräns i tystnaden fattade man riktigt hur härligt det är. Mindre kul var att Roland träffade på grannen när han var ute och gick med hunden i koppel (vågen!!) på kvällen och då sa grannen surt att "Ska det vara på den här sandlådenivån, då vet jag". Misstänker att någon eller bägge myndigheterna kontaktat honom redan.
Hoppas, hoppas det här håller, vågar inte tro det riktigt än.

 

Addi

11 maj 2009 22:07

Cilla: Visst är det väl otroligt. Men det är väl stor skillnad på om det gäller ett barn eller en hund. (Ironi som bara f-n). Men jag är ändå tacksam för att de tog på sig att göra detta.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Helt utan några särskilda förväntningar så bokade vi en resa till Kroatien.Idén startade med att en bekants syster erbjuder seglingsresor i Kroatien. Bilderna därifrån såg verkligen fina ut, men jag är inte nån segelbåtsmänniska. Det kanske är jättet...

På en middag häromveckan kom samtalet in på en bok som några hade hunnit läsa: Linus Jonkmans Introvert – den tysta revolutionen.   Nu har även jag hunnit läsa den (lyssna på, egentligen). En hel bok som ger mig och mina gelikar, upprättels...

Någon gång måste ju vara den första. Så nu blev det så: Kanarieöarna. Har faktiskt aldrig farit på en typisk svensk charterresa dit där nästan alla svenskar tycks ha tillbringat någon semester i sitt liv och deltagit grisfest eller letat hela vecka...

   Då var det dags igen - ännu ett år har gått och det är åter dags att vänja sig vid att skriva en annan siffra sist på årtalet.       - Skumt år, 2017. Det har spretat än hit och än dit. De senaste åren oftast haft något tema som "håller ihop" ...

Det var en gång några ingenjörer som arbetade på en firma som tillverkade mobiltelefoner. De var välutbildade och hade länge arbetat med telefontillverkning. De kunde det mesta, allt från att planera, prova, göra prototyper och sedan testa och förbät...