Tittade en stund på melodifestivalen igår. Ovanligt bra låtar om nu schlagerlåtarna nånsin kan vara bra. En gutt med fiol vann. Det var väl helt OK, det fanns - och har funnits - klart värre. Men det är inte detta som dagens blogginlägg kommer att handla om.

Igår och idag har jag annars helt ägnat åt städning.

Inspirerad, eller snarare skrämd, av programmet "Rent hus" så satte jag igång i en ände och har väl inte slutat än.

Har städat i uterummet, i Fredriks rum, sorterat och slängt papper och tidningar, tvättat en massa tvättar, planterat (det är väl inte städning, men kan tänkas sortera under husliga aktiviteter?) plockat ur hela kylskåpet och slängt en del och skrubbat igenom kylskåpet både utanpå och innanför. Sanna skurade toaletterna faktiskt, så lite hjälp fick jag.

Kände att vi inte alls platsade i "Rent hus" på något sätt trots att det givetvis behövdes städas. Ända tills....jag tog itu med micron.

Botten och väggar på micron såg rätt äckliga ut med en massa stänk från uppvärmd mat som "poffat" i värmen. Tog en kökssvamp och diskmedel och skrubbade loss det mesta.

Sedan - ungefär som när man ser en skräckfilm där jag som tittare redan vet att något hemskt väntar huvudrollsinnehavaren och man har lust att skrika "titta upp, men för f-n, TITTA UPP DÅ!!"  Nästan som om de i filmen hört det man sa, så lyfter de sakta huvudet och....IIIIEEEAAAGGGHH!!!!

Ungefär så gick det till när jag plötsligt upptäckte att micron har ett innertak också.

Här var svaret till varför vi så sällan blir magsjuka i denna familj. Det handlar om att vi under en lång tid blivit tillvanda vid allehanda äckelpäckelbaciller.

Tacka vår micros förr så oupptäckta innertak för det.

(Undrar hur mycket av det som satt fast där som med jämna mellanrum trillade ner i det vi värmde upp?)