Tillbringade söndagsmorgonen med att titta på senaste storfilmen "Slumdog Millionaire" som har blivit nominerad till jag vet inte hur många Oscar.

Det var en söt film, inget snack om den saken.
Huvudpersonen, Jamal, är snäll och håller sig på den smala vägen. Gör rätt saker av rätt anledningar och låter sig inte förledas in på den till synes enkla vägen till att ha det bättre. I slutet (läs inte vidare på det här stycket om du inte vill ana slutet på filmen!) så belönas han för detta. Typiskt Hollywoodslut, helt enkelt.

Vi tilltalas ju alltid av detta. Av att få se att världen ÄR rättvis och att den som gör ont får ta konsekvenserna av det medan den som är god belönas för det. Man blir alltid glad av en sådan berättelse även om känslan gnager i en att sådana slut är påhittade och att verkligheten oftast är annorlunda.

Har läst Stefan Einhorns "Konsten att vara snäll" samt "Medmänniskor". Han menar att snällhet är något som faktiskt lyfts fram av evolutionen. Att snälla människor väljs att föra generna vidare och icke-snälla människor inte alls vinner i förhållande till snälla. Att vara snäll är något som mänskligheten behöver för att överleva, helt enkelt.

Men är det så?

Jag önskar verkligen att det vore så.
Jag ser ju gruppdynamik och spel mellan människor varje dag i skolan. Barnen är ju inte lika sluga på att dölja detta lika mycket som vuxna (ibland) är. Man ser vilka som blir populära och vilka som inte blir det. Man ser vilka som är goda förebilder och vilka som inte är det.

Det finns två varianter på informella ledare i en skolklass:

- Den goda ledaren, som oftast är just snäll men som också har andra kvalitéer som klasskompisarna beundrar, respekterar och ser upp till. Den här eleven ser andra i klassen, även de som inte är de omedelbara kompisarna. Den är ofta rättvis och förnuftig, den spelar inte spel på andras bekostnad och lyckas ändå vara en självskriven ledare.

Kan jag säga annat än att den lärare som har en sådan elev i sin klass kan skatta sig lycklig? En klass som denna brukar ofta få god sammanhållning och ha lättare att reda ut bråk än andra klasser.

- Den "dåliga" ledarens popularitet baseras ofta på en hel del rädsla från klasskamraterna. Man är antingen med eller emot denna ledare som gärna tar sig upp på andras bekostnad. Ingen vill bli ställd utanför och då är det bättre att vara med än emot, trots att det innebär att man kommer att göra sådant som talar emot ens eget samvete.
Denna ledare delar ut förmåner till sina undersåtar och den som är närmast honom/henne får en bit av stjärnglansen och slipper känna sig rädd att bli ställd utanför - för ögonblicket!

Nu kan vi fundera: Hur ofta leds grupper av goda respektive dåliga ledare?

Enligt mina iakttagelser så är de dåliga många fler än de goda. Ändå jamsar de flesta med den elaka!

Räcker det med att vara snäll för att bli en god ledare?

Nej, det räcker ju inte heller. Snälla personer blir oftast utnyttjade eller klassade som mesar trots att de inte är mes-snälla. Bara saken att de vägrar att kliva på andra gör att en del mister respekten för den snälla och hellre slår sig ihop med den dåliga.

- Varför är de "farliga" killarna mer populära än de snälla?
- Varför får förbrytare som gjort hemska saker en massa kärleksbrev till sin fängelsecell när Snäll-Pelle knappt får dansa med tjejerna?

Ändå förstår alla att man får ett bättre liv tillsammans med en människa som är snäll än med någon som gör onda gärningar...

Nej, jag vet inte. Så jag har inget svar på detta.

Utan att tänka i termerna ond eller god så tänker jag bara att i slutändan är det är domen man utfärdar över sig själv som är viktigast. Att man levt efter sina egna övertygelser och värderingar, att man behållit sin integritet så långt det går. Jag misstänker att det formar en "snäll" människa eftersom det sättet att leva inte strävar efter att söka bekräftelse utifrån och inte heller förväntar sig några belöningar på något vis.

Men det kanske inte heller stämmer?

Slutligen kan jag rekommendera "Slumdog millionaire" som ren underhållningsfilm och även om den väckte lite funderingar hos mig så är den inte direkt djup.

 

Cecilia

22 mars 2009 18:23

Jag har läst boken "Medmänniskor". Bra bok som alla borde läsa. Om man blir lycklig av att vara snäll? Tror inte det. Jag har en av varje hemma, ett snäll och ett elakt barn. Den snälla försakar allt för andra vilket ju gör henne till en snäll men otroligt osjälvisk människa och därav inte heller lycklig. Den elaka kan ju inte heller vara glad i längden när alla andra är ledsna när hon fått sin vilja igenom. Jag tror på människor som är rättvisa, det är det närmaste godhet man kan komma. Sen har ju ingen dött av ett leende heller för den delen...
Sen att förbrytare får en massa kärleksbrev är ju inget konstigt. Kolla in de som skriver breven, oftast hur koko som helst, dvs de har problem med sig själva. Kanske blir vardagen lättare om det hittar en partner som har ännu större problem är de själva?

http://cilla-cecilia.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Helt utan några särskilda förväntningar så bokade vi en resa till Kroatien.Idén startade med att en bekants syster erbjuder seglingsresor i Kroatien. Bilderna därifrån såg verkligen fina ut, men jag är inte nån segelbåtsmänniska. Det kanske är jättet...

På en middag häromveckan kom samtalet in på en bok som några hade hunnit läsa: Linus Jonkmans Introvert – den tysta revolutionen.   Nu har även jag hunnit läsa den (lyssna på, egentligen). En hel bok som ger mig och mina gelikar, upprättels...

Någon gång måste ju vara den första. Så nu blev det så: Kanarieöarna. Har faktiskt aldrig farit på en typisk svensk charterresa dit där nästan alla svenskar tycks ha tillbringat någon semester i sitt liv och deltagit grisfest eller letat hela vecka...

   Då var det dags igen - ännu ett år har gått och det är åter dags att vänja sig vid att skriva en annan siffra sist på årtalet.       - Skumt år, 2017. Det har spretat än hit och än dit. De senaste åren oftast haft något tema som "håller ihop" ...

Det var en gång några ingenjörer som arbetade på en firma som tillverkade mobiltelefoner. De var välutbildade och hade länge arbetat med telefontillverkning. De kunde det mesta, allt från att planera, prova, göra prototyper och sedan testa och förbät...