Det är dags att ha utvecklingssamtal med Fredrik & hans mentor. Inför samtalet så läste vi att de fått prova på att spela gitarr och bas på musiken och att Fredrik tyckte det var rätt knepigt.

Det inspirerade mig att ta fram gitarren igen. Vi fick ju gå en gitarrkurs (mestadels självstudier) på lärarhögskolan och då gav jag mig sjutton på att jag skulle lära mig att spela. Det var ju förstås inte så enkelt, men jag minns att jag verkligen försökte sitta minst 5 minuter om dagen och öva ackord. Fick t o m valkar på fingrarna till slut av krampaktiga strängtryck!

Det visade sig att ackorden faktiskt "satt" rätt bra trots att jag inte rört gitarren på många år! Däremot hade jag definitivt inte vilat mig i form så att det gick bättre än förut, men inte så värst sämre heller.

Bara så att ingen får prestationsångest så var det inte så att jag blev någon gitarrvirtous utan det är varianten drang, drang, drang - skaller - drannng.... och oftast några sekunders paus mellan ackordbytena. Dessutom är jag rätt kass på att sjunga så det är inte så njutbart för åhörarna när jag sitter och småskrålar och drar skallrande ackord på gitarren. Men JAG tycker det är rätt kul sådär för mig själv.

Det där skallrande förresten. Jag trodde att gitarren lät så för att den var rätt billig. Så jag bad min brorsa (som är bra på att spela) att testa gitarren. Då lät den alldeles ren och fin. Inte ett enda skallrande!!

 - Guuud så mystiskt!!

Så om några veckor kanske jag bjuder in er på trubadurafton!

(...och hyr in en trubadur förstås!)