Den här hösten känns det som jag ägnat många helger till att sova på hotell och äta konferensmat.

Nu var det Klubbkonferens för Stockholms ridklubbar och jag åkte dit som representant för vår lokala ridklubb. Konferensen hölls på Scandic Järva Krog så det var ju inte långt att åka. Skönt.

Minns förresten Järva Krog som ett ganska sunkigt ställe som hade en ganska sliten och dekis nattklubb på helgerna. Var där nån gång för länge sedan. Idag var hela hotellet rejält uppiffat och någon nattklubb fanns det inte kvar. Lika bra det. Istället var det en rätt proper restaurang och en rätt mysig fåtöljhörna där man kunde sitta och prata. Personalen skyfflade dock iväg oss strax efter klockan 22 på kvällen så det var tydligen inte meningen att man skulle få sitta och prata allt för länge.

Nåväl. Konferensen var riktigt bra. Huvudföreläsningarna handlade om att utveckla klubbarna, att få medlemmarna att känna sig delaktiga och att få styrelsen att vilja jobba mot samma mål och på så sätt få lite fart på föreningen. Utöver detta var det tid för diskussioner och grupparbeten. Roligast där var ju att prata med folk från andra klubbar.

Mest speciell var nog en man från Hogsta dressyrryttare som berättade att deras klubb egentligen inte skulle vilja ha fler medlemmar än de som står i stallet på Hogsta. Det finns nämligen folk som löser medlemskap och åker ut och tävlar (och tycker väl att de är lite extra fiiiina som tävlar för Hogsta) som inte alls uppför sig på ett representativt sätt.

Förutom just den klubben så ville nog de flesta andra expandera och dessutom hålla sina medlemmar nöjda och glada (och med uppkavlade ärmar så att de hjälper till när det är dags att jobba)...

Eftersom mat är mitt specialintresse så kan jag meddela att luncherna var jättebra med tre goda alternativ (som man dessutom kunde blanda á la buffé om man ville) och ett stort salladsbord med goda tillbehör.

Hotellfrukosten bra, som de ofta brukar vara i Sverige. Middagen var däremot trist. God förrätt i form av Laxtartar, men huvudrätten - fläskfilé - var torr och tillbehören antingen o- eller överkokta. Blaha. Efterrrätten var inte heller nån höjdare.

Men nu ska jag väl inte skåda given häst i munnen. Jag pröjsade ju inte för detta så då borde jag väl inte klaga heller.

Sedan var det ju fika stup i kvarten och godisskålar för att hålla oss vakna. Inte är konferenser någon hälsohelg, inte.

På vägen hem på söndag kväll hade halkan slagit till och på motorvägen hem låg en transport i diket. Usch! Men jag hann uppfatta att någon stod och höll en häst som stod upp, vid sidan om. Vilken mardröm att fara i diken med hästtransporten - på MOTORVÄGEN!

- Kör försiktigt allihopa!