Läser en artikel om att många människor är på fel jobb och så listas det upp olika tecken på att man har "bränt fast" på fel ställe:

1. Du är duktig på det du gör, men har tappat lusten.

2. Du ägnar allt mindre tid på det du är bra på.

3. Du är irriterad på din omgivning, utan synlig orsak.

4. Du vet att det finns arbetsuppgifter som passar dig bättre men du vet inte hur du ska få dem.

5. Du känner att dina arbetsuppgifter står i konflikt med dina värderingar.

6. Du ser ingen framtid inom din bransch men söker inte alternativ.

7. Du är rädd att ingen skulle betala för dina erfarenheter på andra arbetsplatser eller i andra yrken.

8. Du tror att andra vet bättre vad du passar för att göra än du själv vet.

9. Du är kvar i ditt jobb för att du inte ser något annat alternativ.

10. Du skulle inte söka upp samma jobb idag, även om du fick chansen.

Stämmer det in på mig? - Ja x 10.

För att använda den gamla rondelliknelsen så är jag där i rondellen. Men det är inte så att det finns många vägar ut och det är svårt att välja. Den här rondellen är felbyggd och har inte NÅGON väg ut. Bara runt, runt, runt...

Jag läser vidare i tidningen och där berättar en iransk kvinna hur en katt gav henne styrka att ta sitt barn och fly från ett hemskt äktenskap: Av en händelse fick syn på denna kattmamma som bar iväg sina ungar i munnen för att rädda dem från barn som kastade sten på dom.
Grät en skvätt.

Nu sitter jag ju inte i ett hemskt äktenskap och behöver skydda mig själv och små värnlösa barn från våld, men jag önskar att jag kunde få styrka och inspiration från något för att hitta vägen ur rondellen. Katt, hund, Trisslott - vafan som helst. :(

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Helt utan några särskilda förväntningar så bokade vi en resa till Kroatien.Idén startade med att en bekants syster erbjuder seglingsresor i Kroatien. Bilderna därifrån såg verkligen fina ut, men jag är inte nån segelbåtsmänniska. Det kanske är jättet...

På en middag häromveckan kom samtalet in på en bok som några hade hunnit läsa: Linus Jonkmans Introvert – den tysta revolutionen.   Nu har även jag hunnit läsa den (lyssna på, egentligen). En hel bok som ger mig och mina gelikar, upprättels...

Någon gång måste ju vara den första. Så nu blev det så: Kanarieöarna. Har faktiskt aldrig farit på en typisk svensk charterresa dit där nästan alla svenskar tycks ha tillbringat någon semester i sitt liv och deltagit grisfest eller letat hela vecka...

   Då var det dags igen - ännu ett år har gått och det är åter dags att vänja sig vid att skriva en annan siffra sist på årtalet.       - Skumt år, 2017. Det har spretat än hit och än dit. De senaste åren oftast haft något tema som "håller ihop" ...

Det var en gång några ingenjörer som arbetade på en firma som tillverkade mobiltelefoner. De var välutbildade och hade länge arbetat med telefontillverkning. De kunde det mesta, allt från att planera, prova, göra prototyper och sedan testa och förbät...