Kylan har drabbat mig, men däremot inte Rimbo Marknad.

Jag marknadsvägrar.

Nu hoppas jag att ingen tar det fel här, men det värsta med Rimbo marknad är att man träffar så förbaskat mycket folk där. De som är roliga att träffa är ju skoj, men då är det ju så trångt och stojigt att man ändå inte hinner prata. De som INTE är så roliga att träffa är svåra att ducka för eftersom det oftast är så trångt att man liksom förflyttas framåt med massan och därmed inte kan göra nån tvärvändning för att fly.

Så därför räcker det med att ungarna går dit, köper med sig brända mandlar hem och så får det vara med resten.

De senaste dagarnas KALLsnacksgnäll på jobbet har annars handlat om de kalla morgnarna. Inte kul att skrapa bilrutor, kallt om fingrarna, strumpvägrande människor som tvingas krypa till korsen och ta på sig strumpor för att inte frysa som hundar... Själva har vi carport så hittills har jag sluppit skrapa bilrutan. Däremot har tomatplantorna kolat vippen. Räddade dock undan en rejäl mängd oranga tomater som jag tror hinner mogna inomhus.

Men kylan innebär inte bara elände: ikväll tände vi premiärbrasan för säsongen. Det är faktiskt något jag brukar längta till, att ligga i soffan i vardagsrummet framför en sprakande och varm brasa. Det är otroligt rofyllt.