Lilla stugan som vi hyrde vid Sifferbo camping, några km norr om Borlänge. Trevlig camping för övrigt.

  Det här var ju miljoner gånger bättre än att trängas på en svinig festivalcamping. Stor brygga nere vid älvstranden där vi låg och solade på förmiddagarna.

  Paper Planes med M.I.A - en av de lugnare låtarna, det var helt galet emellanåt.

  Teddybears...och Sannas fingrar.

Paolo Nutini...

Sammanfattningsvis:

Förra året var faktiskt bättre, inte lika mycket folk för nu var det för många på festivalområdet. Det blir grisigare, köigare, jobbigare.

Var på en del höjdarspelningar, men hade faktiskt även fler långtråkiga stunder än sist.

Att bo på campingen och köra in till Borlänge var hur bra som helst - blir det någon mer gång så gör jag gärna så igen.

Var lite skraj att vi återigen skulle få en tråkig dag för jag hade inga jätteförväntningar på lördagen. Med tanke på hur lite våra eventuella förväntningar infriats på fredagen så....

MEN, det började hur bra som helst.
Första spelningen, 15:30 på eftermiddagen i fullt dagsljus (inte avundsjuk på stackarna) var Mimikry och dom var hur bra som helst!!! Stod där med ett fånflin och flera Wihiiiiirysningar. Ingen trängsel men tillräckligt med folk för att det inte skulle bli pinsamt lite. Kändes som att det inte spelade nån roll om resten av dagen blev kass, för då hade jag iallafall det här med mig.

Efter det, Hoola Bandoola Band, bara för att de är kult. Låtarna har liksom varit omkring en sedan man var liten och det har ju gjorts covers på flera av deras låtar allteftersom. Vi kunde bara vara här ett tag eftersom vi skulle vidare till Mando Diao men vi hann lyssna på "Vem ska man lita på" och "Keops pyramid" (TUNGT!) och det är väl typ the essencial HBB.

Mando var bra. Ungefär som att kliva i ett par ingångna, sköna tofflor - känns fint med detsamma. Inget himlastormande men mys i magen. Vet inte om det var det de var ute efter att framkalla, men jag är helt nöjd med det iallafall. :)

En stund med Bad Religion. Rätt OK, men jag kan inte så många låtar och då blir det lätt lite trist om de inte förvånar positivt på något annat sätt. Och det gjorde de inte.

Daniel Adams Ray en stund. Söt kille, trilletrallpop - tja helt OK.

En promenad till stora scenen för att inte missa Bob Dylan - inte för att jag egentligen vill se honom men för att han ändå är en ikon och gigant. Shit, han lät som den raspiga gamla gubbe han är. Han sjöng ju inte särskilt tjusigt när han var yngre och nu vid 70 låter han ju inte bättre. Ska inte döma, det var säkert en upplevelse för de som var unga när det begav sig och nu fick se honom, men vi var inte kvar länge.

Köade i en jättelång kö för att ta oss in till Beardyman på innescenen - beatboxare som improviserar och mixar fram slingor och tunga beats.

Lyckades ta oss in och det har var en schysst avslutning. Både Sanna och jag hade ont lite överallt så man orkar liksom inte så mycket till och det är bara att inse att jag nog hade behövt vara 20 år yngre (fast det är ju Sanna, vad fasen!) för då hade jag nog mörsat mig in i hopen framför scen och hoppat som en idiot. Nu orkade man bara gunga lite halvcoolt vid trappan istället (och låtsas att det var det man ville). Klart avis på Beardyman som kan nörda loss på sin musik vilken är helt i min smak.

Så, då var det klart. Klockan var inte midnatt än och ingen av oss hade lust att se Håkan Hellström (där går min gräns) så vi häller i oss energidricka och kör hem.

Adjö Borlänge.

Om gårdagen var de glada överraskningarnas dag så var denna dag ett stort gäsp och jaha.

Det skulle ju egentligen regna hela fredagen men istället blev en mulen morgon en solig och åskkvalmigt het dag.

Kommer till festivalplatsen lagom till Timbuktu. Inget fel på hans spelning, men det var ju så inibängen varmt så man blev helt däckad från första början och fick svårt att engagera sig. Bara "Ingen vill till himmelen" samt avslutningen med "Resten av ditt liv" väckte mig en smula. Men det blev mest ett jaha... :(

Därefter Bob Hund. Skitkul mellansnack men låtarna som man kommer igång lite till kommer inte förrän på slutet när man nästan ledsnat lite. Det är nog inte vad de tänkt sig, att man sitter och hoppas låten tar slut så att man får höra mellansnacket...

Sedan seg, seg väntan och så kollar vi på Petter som är rätt okej. Vinden har vänt och Så klart! är ju höjdare men det kändes inte direkt andlöst spännande.

Så var det dags för Teddybears som kom att bli dagens första kul spelning. Hade egentligen tänkt att gå ifrån och titta på Sator, men blir kvar vid Teddybears för de levererade ju schyssta låtar hela tiden. Mungiporna vände lite uppåt.

Två timmar tills Maskinen som jag vill se, tänkte tillbringa tiden med Social Distortion men det var så skittrist så för första gången kände jag för att gnaga av mig armen litegrann.

Slog ihjäl tiden med att kolla på folk (underhållande!) och fundera på vad vi skulle äta. Blev langos till slut och det var så lite värt. Aldrig köpa igen.

Eftersom Maskinen skulle spela på området som blev fullsatt dagen innan så gick vi dit och satte oss och glodde ett bra tag i förväg. Mycket riktigt kom det sjukt mycket folk - första gången jag fick lite trängselpanik så vi stod långt bak och det var nog lika bra. Det kom killar bärandes avsvimmade tjejer följda av gråtande kompisar senare. Kan inte ens tänka mig vilket tryck och värme det var längre fram. Ska lägga upp ett klipp så ni kan se senare.

Hela spelningen kunde varit hur bra som helst, men jag vet inte vad de gjorde med ljudet?! Om ni vet vilka Maskinen är och hur det borde låta så kan jag säga att det var en av de få spelningar på festivalen då jag lugnt kunde plocka ur öronpropparna. Eller snarare jag MÅSTE göra det för att få nån upplevelse. Skitljud!!!

Det var det. Snudd på jävligt trist dag om det inte vore för att vår stuga är jättemysig och att vi solat nere vid bryggan vid älven på dagen. Naaajs!!

Nota bene: Ordet "Kaffepojke" har i denna text inte samma betydelse om motsvarande "Kaffeflicka" som ofta nämns i samband med Sveriges Kung.

O lille Kaffepojke!

Bärandes på din stora, kafferyggsäck och mjölktermos.

Din framåtböjda hållning, dina tunga steg

din flackande, sökande blick i människohavet.

Vem tvingar dig till denna gärning?

Är det en hård chef,

är det behovet av pengar för mat på bordet?

Solen steker, svetten lackar, dina rosor på kinden blossar allt häftigare.

Hoppas vi inte möter dig död

i en gränd

likt flickan med svavelstickorna

fast i en pöl kallt, olsålt kaffe.

Tillägnat alla som råkar ut för jävligt jobbiga sommarjobb (som de säkert ångrar en smula).

Måste nämna I Blame Coco vars sångerska är Stings dotter ( som liknar honombåde utseende- och röstmässigt). Också ett band som höll förväntningarna och jag gillar dessutom sångerskans totala avsaknad av typiska kvinnliga " jag måste nog se ut så här för att få uppmärksamhet". Således inget högklackat, rysch kortkort och bjäfs. Fan vad skönt!!

Dag två började lite beige med Veronica Maggios vaniljpop. Trevligt att lyssna på på radio men igår kändes scenen väldigt stor.. Vi kollade på 30 seconds to Mars mest för att fylla ut tiden och även om jag inte alls begriper mig på den musiken så var Jared Leto klart underhållande - en blandning av allsångsledare och dagisfröken i sina anvisningar till publiken :). Kvällens två höjdare var Amplifetes som vi tittade på vid en av de minsta scenerna tillsammans med kanske högst ett par hundra i publiken ( sjuk kontrast då vi kom direkt från Volbeat som hade minst 10000 eller fler framför scen!) och M.I.A som var helt sanslöst bra! Kan bara säga att om jag haft gall- eller njurstenar så vore de helt bortsprängda nu men fötterna gör ont av allt hoppande o dansande. Ett minus i år när de sålt mer biljetter än nånsin är att ett av områdena vid två tillfällen igår blivit fullsatta o avspärrade. Först när Oscar Linnros spelade ( förvåning men skitsamman för min del) sedan när det var dags för Deadmau5 som jag gärna avslutat med. Om de hade varit största orsaken till att åka till Borlänge hade jag varit dödligt förbannad. Tur att det inte var så ;)