Imorgon är det dags att krypa in i grottekvarnen igen.

Vissa år har jag känt ett behov av att återigen få fasta rutiner, att träffa arbetskamraterna och komma in i jobbsvängen igen.

Kan inte påstå att det är så jag känner idag. Jag är alldeles helnöjd med mina egna rutiner härhemma. Känner inte att dagarna blir för långa eller tråkiga. Har träffat lagom mycket vänner och bekanta under sommaren för att inte känna mig svältfödd på sällskap och stimulans. Har inget existensiellt hål som jobbet behöver fylla - eller som jobbet har förmåga att fylla snarare....

Förhoppningsvis känns det bättre imorgon, the day of no return.

Annars kan sommaren sammanfattas enligt följande:

- Början: En svårartad nedvarvning. Det tog tid den här gången! Terminsavslutet kändes inte särskilt bra och faktum är att det är ganska mycket frågor som hänger i luften beträffande jobbets utformning framöver. Hade en 3 veckors halsinfektion om inte ville ge sig. :(

- Festivalen i Borlänge: jättekul. Blev nog sommarens behållning, mycket för att det var en nyhet för mig - en positiv sådan, och jag gjorde mig inga förväntningar i förväg.

- Mitten: Värmebölja, värmebölja. Tog bort lusten att åka någonstans. Satt hemma och flämtade, antingen i källarplanet eller vid poolen. Men det var helt OK.

- Slutet: Ledighetskänslan kom äntligen inrullande på riktigt. Har gjort det jag vill under dagarna (inte mycket, vilket stämmer överens bra med mina önskemål), har varit en del hästrelaterat men även annat. Bra slut på lovet.

Det blev inga spektakulära resor - inga alls, faktiskt - men en bra sommar ändå.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Helt utan några särskilda förväntningar så bokade vi en resa till Kroatien.Idén startade med att en bekants syster erbjuder seglingsresor i Kroatien. Bilderna därifrån såg verkligen fina ut, men jag är inte nån segelbåtsmänniska. Det kanske är jättet...

På en middag häromveckan kom samtalet in på en bok som några hade hunnit läsa: Linus Jonkmans Introvert – den tysta revolutionen.   Nu har även jag hunnit läsa den (lyssna på, egentligen). En hel bok som ger mig och mina gelikar, upprättels...

Någon gång måste ju vara den första. Så nu blev det så: Kanarieöarna. Har faktiskt aldrig farit på en typisk svensk charterresa dit där nästan alla svenskar tycks ha tillbringat någon semester i sitt liv och deltagit grisfest eller letat hela vecka...

   Då var det dags igen - ännu ett år har gått och det är åter dags att vänja sig vid att skriva en annan siffra sist på årtalet.       - Skumt år, 2017. Det har spretat än hit och än dit. De senaste åren oftast haft något tema som "håller ihop" ...

Det var en gång några ingenjörer som arbetade på en firma som tillverkade mobiltelefoner. De var välutbildade och hade länge arbetat med telefontillverkning. De kunde det mesta, allt från att planera, prova, göra prototyper och sedan testa och förbät...