Det är bara att inse att jag är snubblande nära att vilja bli det.

Var i stallet idag och medan jag mockade så hörde jag en katt som lät väldigt märkligt. Det kurrade och jamade och hade sig.

Ställde ifrån mig grepen och gick ut ur boxen och ser då en av stallkatterna, som uppenbarligen blivit mamma nyligen, sitta på ett par halmbalar bredvid en tom box dit hennes små barn fått flytta. Hon satt och pratade med sina ungar!!

Den som haft katt med kattungar vet att kattmammorna har en uppsjö av små söta läten, kurrjamningar och pip som de uppenbarligen reserverar till sina små ungar. Kommer ihåg att vår kattmamma här hemma också "pratade" med sina ungar på det sättet. (Senare pratade hon inte med dom alls, utan gav dem bara örfilar om de var för jobbiga)...

Kattungarna i stallet är just nu i det allra sötaste stadiet, när de är små, storögda och ull-bulliga. De satt där på en kartong i boxen som små luddiga bollar och lyssnade på sin mamma.

JAG HADE KUNNAT STOPPA NER ALLA FYRA UNGAR I MINA FICKOR OCH TA HEM DOM!!!

Jag gillar hästar och andra djur, men det finns bara inget sötare i hela världen än luddiga kattungar. Hur ska detta sluta sedan när jag blir gammal och kanske mister förmågan att begränsa mig när det gäller katter? Jag kan bli en av de galna kattanterna som det brukar stå om i tidningar med jämna mellanrum.

Men jag lovar att inte börja släpa hem svanar...