Idag var vi i Enskede då det var dags för final i div III dressyr.
Spännande plats.

Stallet och ridhusen (två stycken jättefina) låg inklämda bland stora vägar och bebyggelse. Det är inte långt alls till Globen därifrån. Parkeringen för transporterna låg på andra sidan vägen och därför fick man passera rödljus och trycka för grön gubbe när man skulle gå med hästen från parkeringen till ridhuset.

Bredvid parkeringen var det byggarbetsplats och för en gångs skull jobbades det för fullt fast det var röd dag. Det hamrades, svetsades och sågades i stål... Bra social träning för hästarna.

Förklassen i LB:2 gick inte så bra för Sanna. Nära 60% men Sasha var seg som tuggummi. Tror inte det blev nån ökning alls där det skulle vara så.

Lagklassen i LB:3 började med att lagets ankare red bort sig. Har inte sett hästen bära sig åt som hon gjorde idag: skyggade och trasslade vi galoppfattningarna - så där försvann alla chanser till lagplacering, för utan deras goda insats hade vi inte mycket att hämta. Det här var ju som sagt finalen och då är det ju de bästa lagen från regionen vi tävlade emot.

Sanna och Sacha gick det däremot mycket bra för. Jag tycker att Sanna red jättefina vägar och Sacha gick stadigt. Tyvärr drog han upp huvudet vid en galoppfattning och även om det blev mer längning i traven och galoppen nu än i förklassen, så är det en bit kvar till att få bra poäng på de momenten. Hon fick dock mellan 61 och 63,9% från de tre olika domarna och det är defintivt något att vara nöjd över.

Framridningen var spännande tyckte Sasha. Bredvid går en vältrafikerad gång- och cykelbana.

Förutom att Sasha var lite bökig att få i transporten på morgonen och att han sparkade till i transporten i en tunnel så att vi alla fick rejält adrenalinpåslag - så skötte han sig bra.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Helt utan några särskilda förväntningar så bokade vi en resa till Kroatien.Idén startade med att en bekants syster erbjuder seglingsresor i Kroatien. Bilderna därifrån såg verkligen fina ut, men jag är inte nån segelbåtsmänniska. Det kanske är jättet...

På en middag häromveckan kom samtalet in på en bok som några hade hunnit läsa: Linus Jonkmans Introvert – den tysta revolutionen.   Nu har även jag hunnit läsa den (lyssna på, egentligen). En hel bok som ger mig och mina gelikar, upprättels...

Någon gång måste ju vara den första. Så nu blev det så: Kanarieöarna. Har faktiskt aldrig farit på en typisk svensk charterresa dit där nästan alla svenskar tycks ha tillbringat någon semester i sitt liv och deltagit grisfest eller letat hela vecka...

   Då var det dags igen - ännu ett år har gått och det är åter dags att vänja sig vid att skriva en annan siffra sist på årtalet.       - Skumt år, 2017. Det har spretat än hit och än dit. De senaste åren oftast haft något tema som "håller ihop" ...

Det var en gång några ingenjörer som arbetade på en firma som tillverkade mobiltelefoner. De var välutbildade och hade länge arbetat med telefontillverkning. De kunde det mesta, allt från att planera, prova, göra prototyper och sedan testa och förbät...