Eftersom Fredrik legat nedbäddad de senaste dagarna så var det inte riktigt läge för honom att rida på långtur med Shag idag.

Jag har inte riktigt is i magen att åka iväg till Värmland med en häst som jag är lite osäker på orkar med ritten. Känner att den här långturen behövs för att säkerställa att han är OK och kondisen är tillräcklig.

Det blev bara till att kränga på sig ridkläderna och rida iväg. Har inte ridit långt  sedan Edsbyritten i höstas....

Måste än en gång säga att Shag är en jättetrevlig häst. Det var inga problem med honom. Det blåste rejält, vi red förbi springande får och fladdrande plast och visst tittar han, men mer blir det inte. Hade pulsmätare och GPS men den eländiga GPS:en hakade upp sig efter 8 kilometer och slutade fungera. Måste ta och mäta upp sträckan ordentligt nu för att kolla så att hastigheten var den jag tror.

Sista 20 minutrarna klev jag av och gick med honom för där sa min bakdel stopp. Långtur i främmande sadel är inte bekvämt...

Kontentan av ridturen - förutom ömmande rumpa, krampande vadmuskler och allmän utmattning hos ryttaren, är iallafall att hästen tycks fit for fight.