Första arbetsdagen... Jaja, den kommer ju alltid hur man än gör.

Något mer som inte riktigt var välkommet men ändå dök upp, var plusgraderna under helgen. Det kunde ju fortsatt vara några minusgrader så att snöfluffet som fallit kunde ligga kvar och vara just - fluffigt.

Nu blev det istället skridskobana på stallplan och på många av vägarna här omkring. För Coffees del spelar det ingen roll, hon har broddar runt om, men stackars Sacha blev bara skodd fram sist p  g a missförstånd. Därefter har han gått och trampat av sig en av framdojjorna och därmed EN sko kvar - den är det iofs broddar på...

Så länge snöfluffet låg som det låg fungerade det ändå bra att bara ha honom nästan oskodd, men nu känns det inte lika roligt. Två veckor kvar tills Åhza kommer förbi igen. Nåväl. Det får bli lite mer skogs- och ridhusridning då, bara det går att frakta honom över stallplan.

Tur att han har lite bättre koll på sina ben i år. Förra året var jättevalpen helt omedveten om att han hade ben alls - ännu mindre vart de befann sig.

De sista dagarna slutade som de första dagarna, med regn.

Pittoreska, blaskiga smågator...

Vi passade på att äta ute, bl a på en restaurang på Mijas Costa som fick goda rekommendationer på Tripadvisor, nämligen La Mandragora och jag tycker att rekommendationerna stämde.
Det var ett mysigt ställe som faktiskt ägs av kroater och inte av spanjorer. (Dock ett rätt ruffigt centrum, fast det märkte man inte av när man satt i restaurangen)
Maten var jättegod och väldigt prisvärd. Jag passade på att beställa ryggbiff av lamm (mums!) och chokladmousse med amaretto och frukter till efterrätt. Sjukt gott.

En av dagarna åkte vi även till grottorna i Nerja. Grottsystemet innehåller världens största underjordiska grottsal och hela stället ser klart utomjordiskt ut med sina stalagtiter och stalagmiter. Rekommenderas! Nerja är dessutom en väldigt fin stad dit jag gärna skulle återvända.

På nyårsdagen var det då dags att vända hem. Flyget gick inte förrän på eftermiddagen så vi hann äta lunch ute och packa i lugn och ro. Väl framme vid Malagas flygplats så var flyget dessutom en halvtimma försenad.

Den lilla passageraren framför Fredrik passade på att inte bara tåflörta, utan FOTflörta..! :)

Bävade lite inför bilens tillstånd på uteparkeringen i Skavsta. Det verkade ju ha snöat en del medan vi varit borta.

Visst var det snö, men det var inte så farligt:

Bilen stod att känna igen och den startade med ett kick!

Lägenheten fanns i det stora vita huset.

Lägenheten som vi hyrde var jättefin.

Visserligen bara en etta som vi fem (jag, Roland, Fredrik samt mina föräldrar) skulle dela på, men både sovrummet där mina föräldrar sov och vardagsrummet där vi andra tre sov, vette ut mot en stor inglasad balkong. Det betydde att den som vaknade tidigast - oftast min pappa - kunde gå ut dit och sätta sig utan att behöva vanka runt och väcka alla. Lägenheten låg på 10:e våningen och från balkongen såg man ut mot havet, det var bara 150 m ner till stranden.

Det fanns TV med SVT world så man kunde se lite svenska program om man ville. Bra för Roland och Fredrik som inte kan spanska. Vi hade även med oss datorn med ett par säsonger med Greys Anatomy uppladdade.

Enda smolket i bägaren var att det var otroligt lyhört. Våra grannar vägg i vägg hade osande gräl dagarna runt jul. De lugnade gudskelov ner sig sedan, men jag har nog aldrig hört ordet "fuck" så många gånger i en och samma mening som det ljöd genom väggarna. Och ja, de grälade på engelska. Det bor en hel massa engelsmän i Fuengirola, man märkte det även när man var ute och gick, var och varannan människa pratade engelska.

Tur iallafall att grannarna coolade ner sig för när de gastade som värst så hade man lust att banka i väggen och ropa att de antingen får skilja sig eller helt enkelt gå och lägga sig och hålla truten. Fast lite underhållande var det förstås också! ;)

Vy över staden om man tar en promenad utmed bukten.
Tjuren, som egentligen är reklam för en spritsort, har senare kommit att bli en symbol för Spanien - måste varit en vinstlott för företaget!