Det kanske inte är så konstigt att man försöker tänka bort minusgraderna som fryser näsa och kinder till is, genom att drömma sig bort till särskilt soldoftande minnen.

Till "Visa vid vindens ängar" hör en speciell sommar (eller var det flera som flöt ihop?) då jag minns hur benen kladdade fast i vår gamla "gurksnutts"-SAAB:s fejklädersäten på väg till Malmsjöbadet i Södertälje.
AC fanns inte ens i fantasin, utan rutorna var nedvevade och vinden rufsade runt i håret. Plastlädret hade en speciell doft i värmen som inte alls var otrevlig, kanske just för att den utdunstades vid roliga tillfällen som dessa, på väg till badet. Förväntningarna var höga: bada, åka rutchelkana, kanske fick jag även köpa en glass, om kiosken vid badet var öppen!

Hur gammal kan jag ha varit? Sex eller sju kanske?

Vad för sommarminnen kommer att ha etsat sig fast hos min barn, vad kommer de att se tillbaka på och minnas när de blir gamla?