Sanden tar vid alldeles utanför hotellet. Inga palmbladsparasoller på detta ställe förutom de två bungalowerna ni ser där man kunde få massage om man ville.

Hotellrummen var stora och fina på Hilton, ganska snarlika Crown Plazas, där vi var förra gången. Jag skulle dock välja Crown Plaza om jag nånsin skulle åka till Oman igen. Där var det ännu närmare till stranden, långgrundare vilket gav större vågor ( = roligt!!) och tjockare madrasser till solstolarna. Icke att förakta.

Nån kanske hörde mig säga att det skulle bli skönt att åka till ett muslimskt land och slippa julen? Jomenvisst. Inne på Hilton var det jul minsann. Det här var nog ett av de mer dämpade juldekorationerna, faktiskt...

Som övrig förströelse så lånade vi tennisrack och försökte spela lite tennis. Ingen av oss är nån mästare så det var mest fråga om att försöka hålla bollen innanför stängslet och helst lyckas få över den några obrutna slag. Men kul var det!

Haffa Suc, kvällsmarknaden vid hamnen. Här dock otypiskt avfolkat. Det finns inte nån stor variation på varor, här säljs det rökelse, schalar, plånböcker, pennor och parfymer. Lite utanför finns långa gator med säker 100 skrädderier efter varandra samt en del klädaffärer.

Missa INTE de färskpressade juicerna om ni åker till Oman. Enormt goda och billiga!!

Sa jag att ungarna inte fick dyka? De fick faktiskt det - i poolen. De hade demodyk med lufttuber och allt.

Fredrik under vatten.

Ruinerna efter Ubar. Ni ser även hålet i berget där vattenkällan var/är och har ätit sig in i sandstenen. Inte undra på om staden rasade ihop!

Fikat när vi kom fram till öknen. Det arabiska kaffet dricks ur små, öronlösa muggar. På bilden har jag dock gått över till vanligt kaffe som fanns i stora termosen - det arabiska smakar nämligen inte särskilt mycket.

Mer kamelklapp i beduinlägret.

   Avslutar med en bild på mig med saligt flin. Öknen var en höjdare, verkligen!