...för min del betyder det att jag dels klarade mig helskinnad genom årets lägerskoleövernattning, dels fixade hela femmilen på Edsbyritten!!

Två bedrifter för min del.

Jag och Cajun igår på Edsbyritten

Det var inte direkt världens upplägg för att jag skulle klara att rida fem mil, ska jag säga. Även om jag inte hade samma helvetesnatt på lägret som förra året, så är det ju inte så mycket man sover. Fick dock guldrummet: övervåningen på tjejstugan där jag och min egen klass tjejer sov. Då blev det tyst ganska fort och nu när de går i femman så är det inte så mycket problem med att sova borta eller gå och kissa på natten etc som det är med de yngre barnen. Det är snarare en del fnitter som ska avklaras innan de slocknar och det föredrar jag framför gråtande och hemlängtande små barn.

Nåväl. Samma dag som jag kom hem så var det bara att duscha, packa klart, hämta häst och åka uppåt landet mot Edsbyn.

Sanna var snäll och körde hela vägen. Vägen upp var helt okej och efter att ha lämnat Cajun i övernattningsstallet åkte vi till tävlingsplatsen för att slå upp tältet inför morgondagen. Det såg bra regnigt ut så det kändes som en bra idé att ha tak över huvudet på tävlingsdagen.

Jag brukar vara stolt över att jag alltid lyckas knåpa ihop sånadär tält och flina lite åt de som står där och fumlar med tältpinnarna. Nu fick jag käka upp denna självbelåtenhet för vi höll då på att bryta ihop innan vi fick ihop det förb-de tältet! Får väl skylla på att vi inte fått middag än och var bra trötta... Men till slut stod det där och vi kunde lämna kvar lite grejer inför morgondagen.

Av olika anledningar kom jag att rida fem mil istället för fyra som planerat (skitsamman, allt över 15 km är jättelångt för mig nuförtiden) men det gick ändå förvånansvärt bra. Cajun tuggade på uppför och nerför backarna och inte förrän sista milen började det kännas som om jag verkligen längtade efter mål. Hästen gick igenom slutbesiktningen med idel nollor och skötte sig otroligt väl hela tiden.

Åkte hem på eftermiddagen (Sanna, denna guldklimp som groomat mig hela dagen körde igen) och var hemma till ca sjutiden.

Är mycket nöjd!

...till det årliga lägret med klasserna!

Yippiiieeee!!!

-NOT.

(Eller joooo, lite. Om jag får sova på natten så).

Ja så känns det iallafall när personalen haft lite fler träffar med den nya rektorn.

Av någon sjuk anledning så har det blivit ett enormt underskott i skolans budget under det senaste året. Vår tillfälliga rektor under föregående år upptäckte det inte i tid utan pengarna tickade på utan att vi visste det.

En STOR utgift var hyran av en sjuhelskottas många datorer som ytterligare en rektor innan dess beställde till vår skola. Hyresavgiften visade sig ligga på ungefär en lärarårslön per år (nä, men det är ju inte så mycket! ;)  - och nu är det dags att börja rätta till underskottet.

Lagom tills både elevunderlag och kommunekonomi börjat svaja helt av sig själv...

Kan väl kort konstatera att det inte känns så bra och att jag inte alls kan vara säker på att ha ett jobb - åtminstone på den här skolan - efter jul.

Man börjar fundera på vad man kan göra istället för att vara lärare. Busschaufför kanske? Men jag är varken man eller på gott humör så det passar nog inte.

Spanar in Platsbanken och den gör ju ingen glad.

Kanske man ska downsiza lite och leva på lite mindre pengar? Sådär precis när jag planerar köpa en till häst - bra tajming!

Jag vet inte. Alternativen låter rätt kassa allihop. Jag kör med "vänta och se" tills vidare. Var ju på föreläsning om mental träning igår och har precis lärt mig att bemöta svårigheter med en ny inställning:

- Oj vad SPÄNNANDE det ska bli att se om jag har jobbet kvar om ett halvår!!

För att göra mig glad lägger jag in en till bild på Cajun. Han har världens sötaste arabnäsa!!