Något som torde ligga under såväl skolbusschaufför och tömmare av hundbajslådor i status, är väl telefonförsäljarens yrke.

Dessa människor som ringer och jagar en både via den vanliga telefonen - och nu även via mobil... Jag svarar vanligtvis aldrig på hemliga nummer eller ens på okända nummer när det uppenbarar sig sådana på mobilen. Brukar snabbt slå upp på Eniro och om det är någon jag känner så ringer jag upp.

Ibland tabbar man sig bara och råkar svara utan att ha tittat på numret och tamefan om det inte är en försäljarjävel!

Idag lyckades jag med just det konststycket.

Av en outgrundlig anledning lät jag människan prata vidare - det handlade om någon fondförvaltning av pensionsfonderna och jag tänkte att när hon ändå är i luren får hon väl prata klart. Dum idé.

Sedan kom frågorna:

- Vilka sparformer har du? Vilka fonder ligger pengarna i? Har du dittenfond eller dattenfond?

Inser till min egen fasa att jag blir tvungen att svara som ett dumt våp:

- Jag har ingen aning. Min man har hand om det där och så länge jag har pengar att shoppa för (äääh, spendera på  hästarna) så frågar jag inte. Han har hittills inte blåst mig ekonomiskt och skulle han göra det någon gång i framtiden så får han ett hål i huvudet.

Samtalet avslutat. Försäljaren fick ingen provision.