Det var ju inte bara regn och rusk på vår semester.
Den började visserligen så, men efter att ha lämnat Sverige och Skavsta i -15 graders kyla så kändes det ändå bara varmt och exotiskt i Spanien, trots regnet.

När det regnat klart dag två, så åkte vi och kollade på ett hyrstall vi blivit rekommenderade. Hästarna såg fina och välskötta ut, så jag och Fredrik bokade en entimmas ridtur på julafton.

Här är Fredriks häst, som var riktigt framåt och dessutom tjusig. De

Märkligt nog hade de alla rejäl vinterpäls - varför kan man verkligen undra. Att våra hästar hemma behöver utveckla tjock vinterfäll förstår man, men här..?

Det var bara vi två och den medföljande guiden. Han var inte särskilt pratsam (lika bra det, jag ville kolla utsikten och omgivningen hellre än prata) och han vände sig inte om en enda gång under hela ridturen. Antar att han tänkte sig att det skulle höras om vi vore på väg av hästen nånstans...

Roligt nog hette hans egen häst "Federico" och eftersom denna Federico verkade vara unghäst och skuttade till både här och var under ridturen så väste guiden med jämna mellanrum ganska osande haranger på spanska till hästen. Jag fick världens fnissanfall för det lät som han satt och svor åt Fredrik hela tiden :).

Nåväl. Det var en trevlig ridtur och vi både travade och galopperade i bergen kring Mijas, där hyrstallet låg. På grund av det myckna regnandet så var en del av vägarna ganska förstörda, vilket guiden beklagade, men det var helt OK ändå.

Hästen jag fick rida. Pigg och fin!
Kollade efter en sån där spanskt pannband med "inbyggd" flyveil, men de kostade runt 500 kr. Var inte riktigt SÅ angelägen om att köpa en sådan så att det var värt det priset.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Helt utan några särskilda förväntningar så bokade vi en resa till Kroatien.Idén startade med att en bekants syster erbjuder seglingsresor i Kroatien. Bilderna därifrån såg verkligen fina ut, men jag är inte nån segelbåtsmänniska. Det kanske är jättet...

På en middag häromveckan kom samtalet in på en bok som några hade hunnit läsa: Linus Jonkmans Introvert – den tysta revolutionen.   Nu har även jag hunnit läsa den (lyssna på, egentligen). En hel bok som ger mig och mina gelikar, upprättels...

Någon gång måste ju vara den första. Så nu blev det så: Kanarieöarna. Har faktiskt aldrig farit på en typisk svensk charterresa dit där nästan alla svenskar tycks ha tillbringat någon semester i sitt liv och deltagit grisfest eller letat hela vecka...

   Då var det dags igen - ännu ett år har gått och det är åter dags att vänja sig vid att skriva en annan siffra sist på årtalet.       - Skumt år, 2017. Det har spretat än hit och än dit. De senaste åren oftast haft något tema som "håller ihop" ...

Det var en gång några ingenjörer som arbetade på en firma som tillverkade mobiltelefoner. De var välutbildade och hade länge arbetat med telefontillverkning. De kunde det mesta, allt från att planera, prova, göra prototyper och sedan testa och förbät...