Stackars Sacha fick en chockupplevelse idag.
Sanna frågade Jennie Larsson om inte hon ville rida dressyrpasset idag. Och det gjorde hon.

Storhästen löddrade t o m om huvudet och han pinnade helt klart på framåt.

- Han är inte ett förlorat fall, konstaterade Jennie. Däremot har vi varit lite för "snälla" lite för länge och då väljer Sacha ju att utföra det vi ber honom om så där lite lagom mycket så det inte blir för jobbigt för honom själv.

Imorgon är det lektion del 2, samt att vi även tar iväg Ice och Fredrik till Jennie.

Givetvis var det något som inte var helt OK på veterinärbesiktningen av den nya hästen.
Den gick inte helt igenom böjprovet på framkotorna. Däremot visar den inget obehag eller markering vid longering vare sig på hårt eller mjukt underlag så det krävde ju en fundering.

Ägaren tyckte vi kunde ha hästen på prov i tre månader, rida den som vanligt och sedan göra en ombesiktning för att se om det "bara" handlar om en känslig häst eller om det är något som inte stämmer.

Egentligen skulle jag väl sagt nej även till detta, men som vanligt är det lätt att falla till föga. Äntligen en häst som Fredrik gillar, den uppfyller en hel del av de önskemål och krav vi har på hästen vi letar efter och sist men inte minst det är ju så TRÅKIGT att leta häst. Tar evigheters tid att resa omkring och de flesta hästarna är rätt trista i förhållande till priset.

Men nu är den här i allafall. Fredrik red en hopplektion igår och den var inte helt galen. :)

Förträng att Fredrik sitter ner på fel sittben trots att han ridit lektioner sedan han var 7 år gammal, men ändå:

Det finns en del föräldrar som tycks ha nerver av stål.

Deras barn gör saltomortaler med crosshojar, de hoppar ruskiga terränghinder med galna hästar, de klättrar i berg utan skyddsutrustning och deras föräldrar står leende och tittar på.

Antingen är dessa människor helt förryckta eller så har de fått en och annan föräldranerv amputerad med tång.

Vi har nu, äntligen, efter långt och ångesttyngt letande, hittat en häst som Fredrik gillar och som uppfyller de flesta av våra små, ödmjuka krav på en häst som tar de flesta av våra besparingar i anspråk.

YES! Är första reaktionen. Äntligen!!

Sedan börjar researchen på webben och ältandet av vad säljaren egentligen sa.

"Det är roligt att Fredrik gillar pigga hästar som är framåt".

"En del som provridit har inte gillat att hästen är så energisk".

Givetvis hittar jag ett youtubeklipp från den stackars hästens första hoppträning där medryttaren kommenterar att hästen var "galen" och att hon själv inte hade nån kontroll.

I och för sig ser filmen ut som en helt vanlig hopplektion med lille Shag, araben som Fredrik fick låna under en tid.

Oh my god. Kalla fötter är bara förnamnet. Nedfrysta subzero-fötter är vad jag har.
Är jag på väg att köpa en killermachine åt mitt barn??

Fullblodsskalle?

Hej och adjö, jag lämnar jorden för att dra en mental helikopterrunda runt jorden innan jag kanske landar-häst?

Eller är hon bara lite pigg jämfört med senaste årens zombiehästar vi haft? (Som jag varit ganska nöjd med...som hönsmamma).

Ångest för att vi inte hittar någon häst - ångest för att vi faktiskt hittar en häst.
Vad är det för fel på marsvin som intresse.

Man kan tom äta dem. Fina djur.

Nu har jag precis tagit en 24-timmars vila från www.hastnet.se - mycket välbehövligt för min mentala hälsa.

Fredrik är bra på att ta sig lite vila. Det säger hans lärare också.
I helgen var dock Fredrik väldigt busy. Först deltog han i ett ungdomsforum på Täby Park Hotell där 150 hästintresserad ungdomar mellan 16-25 år träffades för att lyssna på föreläsare och delta i olika arbetsgrupper kring temat att leva sin dröm. På lördagkvällen var det galamiddag med underhållning. Han kom i säng sent, enligt egen utsago så det var nog rätt kul. 5 killar och 145 tjejer liksom.

Idag kördes han direkt från Täby till Rimbo för att låna syrrans häst och rida dressyr-KM.
Eftersom Sanna värmt upp hästen och ridit programmet strax före, så var det bara att förvalta upplägget väl och rida. Han kom tvåa på drygt 62%!

Imorgon, måndag.

Nej, inte till omfånget (verkligen inte) men till åldern.

Igår fyllde hon 23 år så vi var hemma hos henne och smaskade i oss tårtor och kakor en masse.

Så jag blir däremot definitivt större och större.... :(

Fredrik ska på föreläsning och diskussionsforum "Ung ridsport" på Täby park hotell nu i helgen. På lördagskvällen blir det galamiddag så nu har han äntligen fixat det jag ville att han skulle ordna redan till avslutningen i nian, nämligen en tjusig kavaj. Han shoppade på sig hela kitet med byxor, skjorta, väst och slips. Väldans tjusig blev han!

...titta på hästar...jobbajobbajobbaigen...

Så der det ut just nu.

På jobbfronten så är det utvecklingssamtal på gång och det är enormt krävande med massor av dokumentation att sammanställa och förberedelser att utföra. Sedan ska jag försöka vara lite pigg och käck när eleverna kommer till skolan med sina föräldrar. Inte lätt när jag känner mig helt utsjasad, håret står på ända och kinderna lyser hektiskt röda. Ser mest galen ut. Ger föräldrarna vatten på kvarn.

Ögonen är helt fyrkantiga av att titta på hästannonser och hästvideos.
Nu har vi ett par provridningar till på gång varav en låter rätt lovande. Men jag vågar inte hoppas för ibland är det just de som är de största besvikelserna. Tycker dock att vi ska ha lite tur nu. Boxen i stallet gapar tom och det är faktiskt trist att inte ha en häst att gå till. Har givetvis mockat och grejat åt Sannas häst men hon sköter den så bra själv. Tänk vad kul det vore med en häst som man gillar minst lika mycket som Coffee och som är minst lika rolig att rida! :)

Hmmmm....drömmer vidare. Ska skriva fler omdömen och IUP:n snart.

Idag var Sanna på klubbhoppning i Rimbo med Sacha. De hoppade enmetersbanan två gånger. Första gången gick det rätt segt, men till andra gngen var det lite mer fart på hästen och lite mer jävlaranamma i Sanna.

Igår var jag och Fredrik i Mariefred och tittade på två P.R.E-hästar De är NH-hanterade och trots att de bara var tre år gamla så var de riktigt trevliga. Tänk vad rätt hantering kan göra. Höll i ena hästen medan den andra longerades och hästen jag höll i stod i princip helt stilla.

Det här var nog de första riktigt intressanta hästarna vi varit och tittat på. Ska fundera lite till. Mycket jobb med en treåring, men å andra sidan, är de bra hanterade från första början så slipper man ganska mycket tråkjobb som bara rör fostran.

http://www.aftonbladet.se/ledare/article13778806.ab

Blir det någonsin någon skillnad? Trots att tjejerna har högre betyg än killarna består detta elände?